Alarmerande siffror om bristande särskilt stöd i skolan

Politiken måste agera. I varje svensk skolklass finns två till tre elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som ADHD, autismspektrumtillstånd, OCD, dyslexi eller dyskalkyli. Skollagen är tydlig med att alla elever har rätt till ledning och stimulans för att nå kunskapsmålen. För vissa elever kräver det anpassat eller särskilt stöd. Men här ser vi allvarliga brister i skolorna.

October 19, 2019

Enligt färska siffror från Skolinspektionen, som Friends och Hjärnfonden tagit del av, var brister i särskilt stöd en av de vanligaste grunderna för anmälningar under förra året. Under 2018 inkom drygt 1100 anmälningar om brister i särskilt stöd. Det motsvarar över en femtedel av alla anmälningar som inkom till Skolinspektionen i fjol. Samtidigt saknar lärarna kunskap om lösningarna. En studie från Karolinska Institutet 2018 visar att tre av fyra lärare anser att deras skola saknar rätt kunskaper om NPF. Studien visar också att en majoritet av lärarna själva saknar den kunskap som krävs.  Enligt Skolverket beror bristerna i stöd även på dåligt anpassade skollokaler och att skolorna felaktigt ställer krav på diagnos för att ge särskilt stöd – trots att lagen inte kräver det.

Den negativa utvecklingen måste brytas och skollagen måste uppfyllas. Ytterst handlar det om att ge Sveriges skolor och lärare ökad kunskap och verktyg för att skapa rätt förutsättningar för lärande för såväl neurotypiska elever (elever utan diagnos) som elever med NPF. Det kräver ett bättre stöd till lärarna. Att fullfölja januariöverenskommelsen vore ett steg i rätt riktning.

I punkt 52 anger januariöverenskommelsens parter att man vill: ”Öka skolans kunskap och stöd för barn med neuropsykiatriska svårigheter.” I punkt 56 anges att kunskap om NPF ska bli en obligatorisk del av lärarutbildningen samt att arbetet ska genomföras från 2021. I januariöverenskommelsen framgår däremot inte vilka kompetenshöjande insatser som regeringen och dess samarbetspartier tänker sig eller när dessa ska genomföras. För alla de elever som i dag upplever stigma, oro och utanförskap är det angeläget att löften i januariöverenskommelsen förtydligas och realiseras snarast. Friends och Hjärnfonden vill därför se ett kunskapshöjningslöfte till år 2020 i alla Sveriges skolor som innebär följande åtaganden från januariavtalets parter:

  • Tidigarelägg arbetet med att göra kunskap om NPF en obligatorisk del av lärarutbildningen. Att starta arbetet från 2021 innebär i bästa fall att förändringen tas med i 2022 års lärarutbildning. Det duger inte. Därutöver måste kunskap om NPF integreras i hela lärarutbildningen, inte enbart i en enstaka kurs.
  • Avsätt ekonomiska medel i budgetpropositionen i höst som möjliggör för skolorna att ge löpande fortbildning på området. För att på snabbast möjliga sätt hjälpa Sveriges skolor höja sin kunskap om NPF är det viktigt att detta blir en årligt återkommande budgetpost och inte stannar vid en punktinsats. Det finns en stor kunskapslucka att fylla.

Varje elev som inte känner sig hörd och sedd är en tragedi. Men det innebär också en ekonomisk kostnad för samhället. En individ som inte kommer in på arbetsmarknaden beräknas enligt Skolverket kosta samhället 14–15 miljoner kronor under sin livstid, i form av exempelvis förlorade skatteintäkter. Att investera i våra barn är därför mer kostnadseffektivt än motsatsen: att riskera att elever inte klarar skolan, utsätts för mobbing och hamnar utanför samt inte blir behöriga till gymnasiet.

 

Fredrika Järnehall, utbildningschef Friends

Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden