Kunskapsbanken
Idrottens ansvar vid kränkningar och mobbning
Idrottsföreningar och förbund ska arbeta för att förebygga och minska mobbning, samt främja en trygg miljö i träningsgruppen och föreningen. Här berättar vi om barns och ungas rättigheter, och idrottens ansvar vid kränkningar och mobbning.
Hitta på sidan
Barns rätt till ett liv helt fritt från våld
Barnkonventionens artikel 19 är tydlig med att mobbning är en allvarlig form av våld mot barn, och att varje barn har rätt till ett liv helt fritt från våld. Att agera för att förebygga mobbning, och för att alla barn ska må så bra som möjligt, är vuxnas ansvar. Vuxna ska alltså göra allt för barns rätt att utvecklas och skyddas från alla former av mobbning.
Mer om FN:s barnkonvention
Barnkonventionen inkorporerades i svensk lag i januari 2020, och har sedan dess samma status som andra lagar i Sverige. Barnkonventionen innehåller bestämmelser om särskilda rättigheter för alla barn mellan 0–18 år. Rättigheterna i konventionen gäller alla barn, oavsett förutsättningar eller roll i en idrottsförening. Att som barn eller ungdom bli ledare i sin förening är många gånger utvecklande och roligt; och bottnar ofta i ett stort engagemang för sin förening. Det är ett engagemang vi ska värna om, men vi behöver samtidigt komma ihåg att deras rättigheter fortfarande är desamma.
Att arbeta förebyggande mot kränkningar och mobbning är alltså en del i att arbeta med barnkonventionen. Titta på filmen för att lära dig mer om barnkonventionen inom idrotten.
Idrottsrörelsens riktlinjer
Idrottsrörelsen tar årligen emot stöd från staten för att bedriva sin verksamhet. Enligt ett riksdagsbeslut 2009 ska stöd lämnas till idrottsverksamheter som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv.
Även i Riksidrottsförbundets idéprogram ”Idrotten vill” går det att läsa att verksamheten ska följa barnkonventionen. Det har sedan förtydligats ytterligare i riktlinjerna för barn- och ungdomsidrott.
RF:s Riktlinjer för barn- och ungdomsidrott lyfter specifikt artikel 19 och barns rätt till skydd, samt vikten av en trygg idrottsmiljö. Det står även att individer, varje förening och varje förbund inom idrotten förväntas uppmärksamma och motverka att något barn eller någon ungdom missgynnas eller behandlas sämre utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Det står också att en trygg idrott dessutom är fri från osunda träningsmetoder, kränkningar, trakasserier, våld och övergrepp.
Ett kontinuerligt och systematiskt trygghetsarbete
Idrottsföreningar och förbund har ett ansvar och måste agera när någon blir utsatt för kränkningar eller mobbning. Men de måste också arbeta förebyggande, och främja en trygg miljö för allas lika värde. Det arbetet är inte en enskild insats, utan något som hela föreningen systematiskt behöver arbeta med, hela tiden. Friends rekommenderar ett systematiskt arbetssätt där ni kartlägger hur det ser ut just nu, analyserar resultatet, planerar insatser och åtgärder samt följer upp arbetet.
Läs mer om hur ni kan arbeta systematiskt med trygghetsarbete
Läs mer om hur ni kan agera när någon har blivit utsatt
Styrelsen är huvudansvarig
Styrelsen har det yttersta ansvaret för att organisera en förenings trygghetsarbete. I styrelsens roll ingår att ge ledarna förutsättningar i sitt uppdrag. Att skapa förutsättningar kan innebära att ta fram och upprätthålla en plan för det systematiska trygghetsarbetet. Det kan också innebära att ge ledare kunskap och stöttning, samt skapa forum och möten för att ledarna tillsammans ska prata om trygghetsfrågor, eller ta fram en rutin kring arbetet när någon har blivit utsatt.
Källor:
- Riktlinjer för barn- och ungdomsidrott, Riksidrottsförbundets, 2022
- ”Idrotten vill”, Riksidrottsförbundets idéprogram, 2022
- Förordning om statsbidrag till idrottsverksamhet (1999:1177)
