Trygghet, tillit och tillhörighet
Friendsrapporten 2025
En rapport om våldet i skolan. Och lösningarna som faktiskt fungerar.
En skola där vi bryr oss om varandra. Så skapar vi trygghet och studiero.
Förord
“Elever behöver tillit och trygga vuxna – inte hårdare tag”
Det utbredda skolvåldet gör att många vill hitta snabba och enkla lösningar som hårdare tag i skolan. Det kan se handlingskraftigt ut på ytan, med är fel väg att gå.
Friendsrapporten 2025 visar att elever i störst utsträckning är utsatta för verbala kränkningar och att det är där som våldet börjar. På Friends har vi arbetat mot mobbning i snart 30 år. Vi vet att kränkningar och mobbning är ett socialt fenomen som handlar om gruppdynamik och relationella förmågor. Lösningen är det förebyggande arbetet. I årets rapport kan vi också visa att detta görs bäst genom satsningar på skolklimatet. I en varm och tillitsfull skolmiljö får inte kränkningar och mobbning fäste.
Majoriteten av eleverna i årets Friendsrapport tycker att lärare agerar vid kränkningar och mobbning, vilket stämmer överens med den bild Friends har – skolor är ofta duktiga på det åtgärdande. Men den visar också att eleverna saknar vuxna de litar på i skolan och att just denna tillit är avgörande för att skapa en skola där elever både mår bra, presterar och fortsätter att gå till skolan.
Regeringen genomför nu de största reformerna för svensk skola på trettio år. Förslagen är lika många som fel. Det förebyggande och långsiktiga arbetet saknas helt, och därför kommer våldet i skolan att fortsätta. Reformerna riskerar att ta barns rättigheter över trettio år bakåt i tiden – till innan Sverige skrev under barnkonventionen.
Vi ser förslag där det främjande och förebyggande arbetet tonas ned i läroplanen och Friends saknar skrivningar om vikten av elevers sociala och emotionella förmågor. Uppföljning av elevers sociala utveckling (som tidigare varit obligatoriskt) samt anmälningsskyldigheten vid kränkningar föreslås försvinna. Det går inte att stärka skolsystemet utan att tillsätta resurser. Barns rättigheter riskerar nu att stå tillbaka för att minska skolans administration.
Jag är djupt oroad över den barnsyn som skiner igenom i regeringspartiernas skolpolitiska förslag. Det handlar om disciplinära åtgärder som utvisning ur klassrummet och kvarsittning, minskat elevinflytande och fokus på straff. Förslagen riskerar inte bara att misslyckas – utan att öka skolvåldet och mobbningen.
I årets Friendsrapport presenterar vi forskningsläget, barns röster och politiska förslag att agera på. Lösningen stavas auktoritativt. Det låter krångligt, men är skolans och skolforskningens viktigaste ord. Precis detta handlar Friendsrapporten 2025 om. Jag brukar förklara det som ordning med omtanke.
Maja Frankel
Friends generalsekreterare
Elevers skolvardag i Sverige 2025
har i år utsatts för någon form av kränkningar, trakasserier, hot eller våld.
har fått sexistiska eller homofobiska kommentarer.
elever tycker inte om att vara i skolan.
utsatta för mobbning saknar vuxna de litar på i skolan.
elever tycker inte att lärare gör något när någon blir illa behandlad.
är utsatta för mobbning (14 %).
Sammanfattning av rapporten
Friendsrapporten 2025 har fokus på skolvåldet och lösningen på detta: skolklimatet. Rapporten bygger på en omfattande Novus-undersökning med över 1 000 elever i årskurs 4-9 genomförd under våren 2025 där frågorna fokuserar på utsatthet, trygghet, tillit och tillhörighet. Rapporten utgår från vad forskningen visar och lyfter även det goda arbete som pågår på många skolor idag.
Årets Friendsrapport visar tydligt att skolelever befinner sig i en miljö där kränkningar och mobbning är konstant närvarande. Sex av tio elever har utsatts för någon form av kränkningar, trakasserier, hot eller våld och eleverna är i störst utsträckning utsatta för verbala kränkningar. Rapporten tydliggör hur det normaliserade våldet föder grövre våld – och hur arbetet med ett positivt skolklimat är det bästa skyddet mot våldsutsatthet.
Friendsrapporten 2025 analyserar tre av de faktorer som forskning visar är mest effektiva för att minska mobbning i skolan och kombinerar dessa med elevernas röster från Novus-undersökningen. Den statistiska modellen gör det möjligt att dra slutsatser om vad som är mest relevant för att minska mobbning i svensk skola idag. Satsningar på ett positivt, det vill säga varmt och tillitsfullt skolklimat, kan minska risken att utsättas för mobbning med nära 40 procent och på så vis påverka skolvåldet i sin helhet.
För att skapa det positiva skolklimat som vänder våldsutvecklingen i svensk skola krävs
- Ordning med omtanke. Forskningen visar tydligt att en auktoritativ skola ger bäst förutsättningar för eleverna, både socialt och kunskapsmässigt. Det skapas genom tydlighet och rättvisa regler i kombination med värme och relationellt arbete. En skola där elever och skolpersonal genuint bryr sig om varandra.
- Stärkta åskådarnormer. När normen blir att elever och vuxna i skolan agerar vid kränkningar och mobbning skapas ett skolklimat där fler vågar säga till och säga ifrån. Då uppstår färre kränkningar och mindre våld.
- Tillit och stöd. Ett starkt förtroende för skolans vuxna sänker tröskeln för att be om hjälp. När tillit saknas berättar elever mer sällan vad som pågår. Det gör att kränkningar och mobbning kan fortgå och växa i det tysta.
Friendsrapporten 2025 är ett inlägg i den skolpolitiska debatten och visar på vägen framåt, utifrån forskningen och barns röster.
”Skolan känns generellt sett väldigt otrygg.
Allra gladast är jag med mina kompisar, men även med dem känner jag mig ganska utanför, stress och illamående.”
Tjej, 13 år
Mobbning är våld
Barn har rätt till en uppväxt fri från våld. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och Sverige har i dagsläget en av de bästa lagstiftningarna när det kommer till skolans ansvar för kränkningar och mobbning. Ändå utsätts mer än hälften av eleverna, och det förebyggande arbetet brister på lokal och nationell nivå.
Våldspyramiden visar olika typer av våld och hur det kan ta sig uttryck. Våld är inte bara slag och sparkar, utan kan vara elaka kommentarer, blickar, nedvärderande bilder och hot men också rasistiska och sexistiska skämt.
Längst ner i våldspyramiden finns sådant våld som är vanligt förekommande och som inte brukar betraktas som allvarligt av samhället. Pyramiden visar också grovt våld, som inte sker lika ofta, men där det finns en starkare norm kring att det är oacceptabelt.
Normalisering av kränkningar föder mer våld
Våldspyramiden är mer än bara en bild – den är en modell för att förstå hur olika former av våld hänger samman. I pyramidens bas finns den vardagliga normaliseringen: kommentarer, jargonger och kränkningar som ofta avfärdas med ”det är väl inte så farligt”. Just den attityden är mekanismen som gör att gränser flyttas och att ett hårdare klimat kan växa fram, både i samhället och i skolan.
Att arbeta för att motverka det som sker i pyramidens bas, minskar inte bara de vardagliga kränkningarna utan det förebygger också våldet i de högre, grövre nivåerna. Forskning visar till exempel att på skolor där mobbning är vanligt är risken betydligt större att elever också utsätts för allvarligare former av våld.
