Kunskapsbanken

Psykisk ohälsa

Mobbning är ett problem som fortsätter att öka bland barn och unga. Vart fjärde barn i mellan- och högstadiet har återkommande psykiska besvär. Det finns ett tydligt samband mellan mobbning och psykisk ohälsa hos skolbarn – ju mer mobbning, desto mer psykiska besvär.

Illustration: psykisk ohälsa

Hitta på sidan

Vad är psykisk ohälsa?

Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem i Sverige, inte minst bland barn och unga. Psykisk ohälsa kan ta sig uttryck som oro, nedstämdhet, sömnsvårigheter, ångest med mera. Barn i Sverige har aldrig tidigare rapporterat så höga nivåer av återkommande hälsobesvär som just nu. Hur kan det komma sig, när vi rent objektivt lever ett tryggare liv idag, än vad vi historiskt sett har gjort? Ett svar kan vara att mental hälsa inte handlar om objektivitet. Det handlar snarare om individens upplevelser, tolkningar och erfarenheter, som i sin tur präglas av individuella risk- och skyddsfaktorer. Dessa faktorer kan antingen öka risken för att svåra händelser i barndomen blir traumatiska, eller minska risken.

Hur mobbning påverkar mental hälsa

Friendsrapporten 2023 visar att vart fjärde barn i Sverige (26 %) har återkommande psykiska besvär. Ju oftare elever har varit utsatta för kränkningar, desto högre grad av psykisk ohälsa har de också rapporterat. Bland de elever som utsatts för mobbning allra oftast rapporterar sju av tio att de har återkommande psykiska besvär.

Barn som är med om återkommande svåra händelser i barndomen såsom våld, trakasserier eller mobbning riskerar i större utsträckning att drabbas av mental ohälsa både på lång och kort sikt. Händelser som har störst inverkan är erfarenheter av mobbning, känslomässig misshandel, fysisk försummelse av en förälder eller vårdnadshavare. För de flesta kan det låta som en självklarhet men det är även relevant att förstå varför det faktiskt är så.

När barn utsätts för svåra händelser, som upprepade kränkningar, mobbning eller våld, tänker de instinktivt att det som sägs eller görs mot dem, i första hand beror på brister hos dem själva. Den upplevelsen förstärks i högre utsträckning ifall omgivningen inte ingriper eller fastställer några konsekvenser till följd av kränkande handlingar. Istället för att se problemet som något utanför sig själva börjar barnet istället tro att det är något fel på dem och skapar sig en självbild som stämmer överens med vad hen får höra från omgivningen. Det kan leda till exempelvis självkritiska tankar, skam, skuld, isolering, självskadebeteenden, nedstämdhet, oro, sömnproblem. Den negativa självbilden kan i sin tur påverka hur barnet agerar och interagerar med sin omgivning, vilket fortsätter att förstärka den negativa självbilden.

Det vi benämner som psykisk ohälsa, är i själva verket normala reaktioner som triggats igång till följd av onormala förhållanden, så som upplevelsen av otrygghet och fara under en lång tid.

Exempel på hur en negativ spiral kan se ut för ett barn som under en längre tid fått utstå kränkningar eller mobbning:

Illustration av en negativ spiral

Forskning visar även att de barn som utsätter andra för mobbning, många gånger själva lider av samma negativa konsekvenser som den som blir utsatt. En orsak till det kan vara att de som mobbar, själva antingen är eller har varit utsatta i andra sammanhang, och att deras kränkande handlingar snarare är en reaktion på den egna utsattheten.

Ju mer mobbning desto mer psykisk ohälsa

Friendsrapporten 2023 visar att graden av kränkningar påverkar förekomsten av psykiska besvär. Bland de elever som mest frekvent uppgivit att de är utsatta för kränkande handlingar uppger sju av tio återkommande psykiska besvär. Återkommande perioder av mobbning under uppväxten försämrar barns psykiska hälsa. Barn som ofta känner sig ensamma mår sämre jämfört med barn som inte är ensamma. Det vill säga: ju mer mobbning, desto mer psykisk ohälsa. Ju större utsatthet, desto sämre mår barn.

Det är stora skillnader vad gäller psykiska besvär mellan tjejer och killar. Mer än var tredje tjej och knappt var femte kille har angett återkommande psykiska besvär. 34 procent av 10–18-åriga flickor och 18 procent av 10–18-åriga pojkar rapporterar återkommande psykiska besvär.

diagram om psykiska besvär

diagram: mobbning under uppväxten

Särskilt utsatta grupper

Barn som identifierar sig som hbtq+ eller har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) rapporterar i högre grad psykisk ohälsa. Friendsrapporten 2023 visar att de elever som identifierar sig som hbtq+ har 59 procent återkommande psykiska besvär, att jämföra med 27 procent bland de elever som inte gör det. Och av de elever som anger att de fått veta av en läkare, psykolog eller förälder att de har ADHD, ADD, autism, språkstörning eller tourettes syndrom har 40 procent återkommande psykiska besvär, att jämföra med 24 procent bland de elever som inte har det.

Risk- och skyddsfaktorer för psykiska besvär

Det finns faktorer som har en betydande roll för hur barn påverkas av olika händelser, såsom exempelvis mobbning. Det kan både handla om faktorer i barnets omgivning men också individuella faktorer hos barnet.

Riskfaktorer

Riskfaktorer ökar risken för att svåra händelser ska få större och skadligare konsekvenser på sikt. Några exempel är otrygga eller instabila familjeförhållanden såsom våld i nära relationer, missbruk, att föräldrar brister i sin omvårdnad på grund av mental eller fysisk ohälsa eller omsorgssvikt på grund av oförståelse för barnets behov.

Individuella riskfaktorer hos barn som ökar risken för att svåra händelser lämnar djupa spår kan exempelvis vara egenskaper som gör det svårt att skapa trygga kamratrelationer, bristande impulskontroll, en självkritisk inställning eller funktionsnedsättningar av olika slag där barnet kräver extra stöd av omgivningen.

Skyddsfaktorer

Skyddsfaktorer kan ses som den “buffert” som dämpar och motverkar effekten av svåra händelser genom att skapa resiliens hos barnet. Resiliens syftar till individens förmåga att hantera stress och motgångar. Skyddsfaktorer är individens känslomässiga sparkonto och är oftast en kombination av både färdigheter och förutsättningar. Exempel på skyddsfaktorer kan vara trygga vuxen- och kamratrelationer, trygg hemmiljö med närvarande föräldrar och trygg skolmiljö.

Med hjälp av trygga relationer lär barn sig färdigheter för att bygga resiliens. Det innefattar bland annat förmågor som att kunna planera, uppmärksamma och reglera sina egna beteenden, för att kunna agera på ett sätt som faktiskt funkar vid motgångar, och de kan därmed stärka sin tilltro till den egna förmågan. På så vis byggs successivt en känsla av trygghet upp hos barnen eftersom de vet att även om något händer så har de förmågan att ta sig igenom det. I en stor forskningssammanställning lyfts fyra skyddsfaktorer särskilt fram, som stärker barns resiliens när de varit utsatta för våld: självreglering, stöd från familjen, stöd i skolan, stöd från jämnåriga.

Fler exempel på skyddsfaktorer:

  • God fysisk hälsa
  • Goda kognitiva och sociala förmågor
  • God impulskontroll
  • Ett lättsamt temperament
  • Hög tilltro till den egna förmågan
  • Aktiviteter/intressen som individen uppskattar
  • Att finna en positiv mening i svåra händelser

Genom att förstå vad som påverkar barns förmåga att hantera svåra situationer kan vi som vuxna bli bättre på att se vilka barn som löper större risk att bli särskilt utsatta.

Tecken att vara uppmärksam på

Hur barn och unga påverkas av sina erfarenheter varierar mellan olika individer. En händelse som kan vara traumatisk för en person behöver inte nödvändigtvis ha någon märkbar inverkan på en annan. Det kan därför vara viktigt att känna igen signaler som tyder på att ett barn mår dåligt.

Några tecken att vara uppmärksam på:

  • Minskad glädje och lekfullhet
  • Förändring i skolprestation (visar inget intresse/slutat anstränga sig)
  • Hög skolfrånvaro
  • Ihållande perioder av ledsenhet och gråt
  • Extremt lättirriterad/triggad med svårighet att lugna sig
  • Utåtagerande/aggressiv gentemot andra
  • Initierar bråk/slagsmål/skadar andra
  • Drastiska förändringar i socialt beteende (drar sig undan/isolerar sig från gruppen)
  • Tröttare/mer energilös än vanligt
  • Frekvent klagan på ont i magen, huvudvärk, yrsel etc.
  • Förändrade matvanor (t.ex. aptitlöshet)
  • Stor förändring i vikt utan någon tydlig orsak
  • Pratar om att skada sig själv eller andra
  • Pratar upprepat om döden eller suicid

Vad kan skolan göra för att främja mental hälsa?

Skolan har en viktig roll att påverka och förhindra spridningen av mobbning genom vardagliga handlingar och ingripanden. Kränkande handlingar påverkar individens självbild, men även stöttande och stärkande handlingar från omgivningen påverkar individens självbild.

Konsekvenserna av mobbning upphör inte nödvändigtvis bara för att själva mobbningen gör det, men ett viktigt första steg i processen är att omgivningen alltid vågar agera. Här är förslag på insatser för att främja mental hälsa bland elever på er skola:

  1. Skapa en trygg miljö (fysisk och psykologisk) för alla på skolan
    Elever som känner sig trygga i skolan tenderar att både prestera bättre och må bättre. Forskning visar att elever som känner en stark samhörighet med varandra och med skolpersonal, och som känner sig lyssnade på när de lyfter problem, också mår bättre i skolan. Skolan kan skapa en trygg miljö genom att våld och kränkningar alltid tas på allvar och adresseras.
  2. Säkerställa att personal har kunskap i ämnet
    Det är viktigt att all skolpersonal har grundläggande kunskap i vad som påverkar mental hälsa, konsekvenserna på kort och lång sikt samt tidiga tecken hos barn och unga. På så sätt kan skolan arbeta förebyggande med att skapa goda förutsättningar för eleverna i ett tidigt skede.
  3. Prata om mental hälsa
    Att prata om mental hälsa på samma sätt som vi gör med fysisk hälsa hjälper till att skapa medvetenhet kring ämnet samtidigt som vi minskar stigmat. Enligt forskning har det en positiv effekt för alla elever, (även de som redan upplever mental ohälsa) när skolan har ett omfattande grepp kring ämnet och integrerar det i det vardagliga kunskapsutbytet.
  4. Personal som mår bra kan stötta elever bättre
    Det är i första hand de vuxnas ansvar att skapa en trygg miljö för alla elever. För att skolans personal ska ha rätt förutsättningar, krävs det även att de själva mår bra. Det innebär bland annat att personalen har en hållbar arbetssituation, en trygg arbetsmiljö, tydliga riktlinjer för hur de bör agera och stöttning från varandra.