Psykisk ohälsa

Hur mobbning påverkar mental hälsa

Friendsrapporten 2023 visar att vart fjärde barn i Sverige (26 %) har återkommande psykiska besvär. Ju oftare elever har varit utsatta för kränkningar, desto högre grad av psykisk ohälsa har de också rapporterat. Bland de elever som utsatts för mobbning allra oftast rapporterar sju av tio att de har återkommande psykiska besvär.

Barn som är med om återkommande svåra händelser i barndomen såsom våld, trakasserier eller mobbning riskerar i större utsträckning att drabbas av mental ohälsa både på lång och kort sikt. Händelser som har störst inverkan är erfarenheter av mobbning, känslomässig misshandel, fysisk försummelse av en förälder eller vårdnadshavare. För de flesta kan det låta som en självklarhet men det är även relevant att förstå varför det faktiskt är så.

När barn utsätts för svåra händelser, som upprepade kränkningar, mobbning eller våld, tänker de instinktivt att det som sägs eller görs mot dem, i första hand beror på brister hos dem själva. Den upplevelsen förstärks i högre utsträckning ifall omgivningen inte ingriper eller fastställer några konsekvenser till följd av kränkande handlingar. Istället för att se problemet som något utanför sig själva börjar barnet istället tro att det är något fel på dem och skapar sig en självbild som stämmer överens med vad hen får höra från omgivningen. Det kan leda till exempelvis självkritiska tankar, skam, skuld, isolering, självskadebeteenden, nedstämdhet, oro, sömnproblem. Den negativa självbilden kan i sin tur påverka hur barnet agerar och interagerar med sin omgivning, vilket fortsätter att förstärka den negativa självbilden.

Det vi benämner som psykisk ohälsa, är i själva verket normala reaktioner som triggats igång till följd av onormala förhållanden, så som upplevelsen av otrygghet och fara under en lång tid.

Exempel på hur en negativ spiral kan se ut för ett barn som under en längre tid fått utstå kränkningar eller mobbning:

Forskning visar även att de barn som utsätter andra för mobbning, många gånger själva lider av samma negativa konsekvenser som den som blir utsatt. En orsak till det kan vara att de som mobbar, själva antingen är eller har varit utsatta i andra sammanhang, och att deras kränkande handlingar snarare är en reaktion på den egna utsattheten.

Ju mer mobbning desto mer psykisk ohälsa

Friendsrapporten 2023 visar att graden av kränkningar påverkar förekomsten av psykiska besvär. Bland de elever som mest frekvent uppgivit att de är utsatta för kränkande handlingar uppger sju av tio återkommande psykiska besvär. Återkommande perioder av mobbning under uppväxten försämrar barns psykiska hälsa. Barn som ofta känner sig ensamma mår sämre jämfört med barn som inte är ensamma. Det vill säga: ju mer mobbning, desto mer psykisk ohälsa. Ju större utsatthet, desto sämre mår barn.

Det är stora skillnader vad gäller psykiska besvär mellan tjejer och killar. Mer än var tredje tjej och knappt var femte kille har angett återkommande psykiska besvär. 34 procent av 10–18-åriga flickor och 18 procent av 10–18-åriga pojkar rapporterar återkommande psykiska besvär.

Särskilt utsatta grupper

Barn som identifierar sig som hbtq+ eller har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) rapporterar i högre grad psykisk ohälsa. Friendsrapporten 2023 visar att de elever som identifierar sig som hbtq+ har 59 procent återkommande psykiska besvär, att jämföra med 27 procent bland de elever som inte gör det. Och av de elever som anger att de fått veta av en läkare, psykolog eller förälder att de har ADHD, ADD, autism, språkstörning eller tourettes syndrom har 40 procent återkommande psykiska besvär, att jämföra med 24 procent bland de elever som inte har det.