Mobbning inom idrotten

Vilka olika typer av mobbning och kränkningar finns det?

Det finns olika typer av mobbning – fysisk mobbning, verbal mobbning, psykisk mobbning eller relationell mobbning. Den kan också vara baserad på någons identitet, exempelvis vara rasistisk, sexistisk, funkofobisk eller homofobisk. Barn och unga kan bli utsatta för flera olika typer av våld eller kränkningar, till exempel misshandel, uteslutning och elaka kommentarer. Alla typer av mobbning kan ske på olika platser i förskolan eller skolan, på fritiden, på nätet, på träningen eller hemma.

Exempel på olika typer av mobbning och kränkningar

• Psykiskt eller relationellt: Utfrysning och subtila metoder som miner, gester, ignorering, undvikande, suckar och blickar, utfrysning från grupper på sociala medier.
• Verbalt: Elaka ord, skvaller, rykten, förtal och överdrifter, hårda och elaka ord som någon säger eller exempelvis skriver i en chatt.
• Fysiskt: Slag, sparkar, knuffar, sabotage och förföljelse.

Roller i en mobbningssituation

I en mobbningssituation finns det många olika roller. Förutom den som är utsatt och den eller de som utsätter kan det också finnas den som både är utsatt och utsätter samt åskådare. Vanligtvis är rollerna inte statiska över tid, utan det kan skifta mellan vem som är utsatt eller åskådare.

Orsaker till mobbning

Det finns inget enkelt svar på varför mobbning uppstår. Det finns flera faktorer och förklaringar till varför ett barn mobbar eller kränker ett annat barn. Det kan handla om inblandade individer, gruppen, miljön i hemmet, klimatet och kulturen på skolan eller normer i samhället. Men i grund och botten handlar mobbning om relationer och maktobalanser i relationer, oavsett i vilket forum eller i vilken miljö som mobbningen sker.

Hur ett barn möter sin omgivning beror på barnets egenskaper, värderingar och självkänsla. Barn som mobbar andra kan ha hög social status i gruppen, men kan utsätta andra för att hävda sig gentemot andra barn och för att behålla sin sociala status. Det kan också vara ett sätt att försvara sig, då det inte är ovanligt att den som mobbar själv har varit eller är utsatt.

Grupptryck kan också vara en förklaring till varför mobbning sker. Ett barn kan mobba en annan aktiv för att få status i gruppen eller vinna respekt hos sina kompisar. Det kan även handla om barn som inte fått sina behov tillgodosedda av vuxna och som söker uppmärksamhet, trygghet, kärlek och vänskap genom att utsätta andra för mobbning.

Ofta vet barn att mobbning är fel, men att mobba andra kan vara ett sätt att själv inte bli mobbad eller utstött.

Konsekvenser av mobbning

Mobbning påverkar på många olika sätt, både på kort och lång sikt. Här är några exempel:

Risk att barn och unga slutar idrotta

En möjlig konsekvens av att bli utsatt för mobbning är att barn och unga väljer att sluta med sin idrott.

• Enligt en undersökning som Norstat gjort på uppdrag av Friends i samarbete med Always, uppger 36% av unga tjejer att de utövar idrott på grund av gemenskapen.
• Samtidigt uppger 17% av vuxna tjejer att de under puberteten slutade idrotta på grund av att de inte längre var en del av den sociala gemenskapen.
• I Friends Idrottsrapport “Inte kul, men det får man tåla!” går det i fritextsvar att läsa att en del barn som blivit utsatta för kränkningar och mobbning upplever just känslan att vilja sluta idrotta.

Påverkade relationer

Det är vanligt att barn och unga som blir utsatta för mobbning upplever skamkänslor som vidare gör det svårt att etablera och upprätthålla sociala relationer till andra människor.

Barn och unga som utsätts för mobbning riskerar att ha färre vänner, vara mer ensamma och känna mindre tillit till vuxna.

Försämrad känsla av sammanhang

Ett barns känsla av sammanhang (KASAM) försämras vid mobbning. KASAM består av tre delar; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Mobbning försämrar känslan av sammanhang både på kort och lång sikt. Det kan bland annat innebära att det är svårt att förstå, hantera och kontrollera saker som sker i omgivningen och det kan vara svårt att skapa mening i sin tillvaro.

Psykisk ohälsa

Barn och unga som är utsatta för mobbning känner sig ofta oroliga, deprimerade och nedstämda. De har ofta ångest, dålig självkänsla och saknar många gånger tillit till sin omgivning.

Även om suicidtankar och suicidförsök är komplext och sällan har en enda orsak, så vet vi att det finns starka samband mellan utsatthet för mobbning, suicidtankar och självmord.

Samband med annat våld

Mobbning uppvisar samband med annat våld, och många former av våld är sammanlänkade med varandra.

Det har påvisats att barn och unga som utsätter andra eller själva blir utsatta för mobbning riskerar att bli aggressiva och våldsamma i relation till andra barn.