Det här ska skolan göra vid kränkning
När ett barn blir utsatt för en kränkning i skolan måste personalen agera. I den här guiden får du som förälder en överblick över hur skolan ska agera.
Hitta på sidan
Vad ska skolan göra när det gäller kränkningar?
All personal i skolan är skyldiga att aktivt uppmärksamma och motverka kränkande behandling samt trakasserier och sexuella trakasserier och se till att detta hanteras (Skollagen kap 6)
Personalen ska vara uppmärksamma på signaler som indikerar att ett barn är ensam eller utsatt. De ska även uppmärksamma om det finns konflikter bland barnen som måste hanteras samt om det finns en jargong eller ett språkbruk bland eleverna som inte stämmer överens med skolans värdegrund. Efter detta ska personalen göra en bedömning kring vilka åtgärder som behöver vidtas. Det kan till exempel vara samtal med elever eller hantera och ingripa i pågående bråk.
Vid allvarliga och upprepade kränkningar
Personal som får kännedom att ett barn har blivit utsatt för allvarlig eller upprepad kränkning samt allvarliga eller upprepade trakasserier eller sexuella trakasserier är skyldiga att informera rektorn om detta. Rektorn är i sin tur skyldig att anmäla detta till skolans huvudman (kommunen om det är en kommunal skola eller styrelsen eller motsvarande om det är en friskola).
Om ett barn blir utsatt för kränkande behandling av någon i personalen ska detta alltid informeras om till rektorn. Även då är rektorn skyldig att anmäla detta till huvudmannen.
Vad menas med allvarlig eller upprepad kränkande behandling?
Allvarlig kränkande behandling kan till exempel vara att ett barn har blivit utsatt av flera barn, att kränkningen riktats mot ett barn som är betydligt yngre eller att den som blivit utsatt har särskilt svårt att skydda sig, till exempel elever med en funktionsnedsättning. Allvarlig kränkande behandling kan även vara när ett barn blir utsatt för en handling som kan misstänkas utgöra ett brott. Här kan det dock göras undantag för enstaka bagatellartad brottslighet, som till exempel enstaka knuffar som inte orsakat skada.
Med upprepad kränkande behandling menas att en elev blivit utsatt vid flera tillfällen.
Utreda kränkande behandling
När huvudman fått kännedom om att ett barn har ansett sig blivit utsatt för allvarlig eller kränkande behandling ska detta utredas. En utredning ska även göras om ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling av någon i personalen. Utredningen ska göras skyndsamt och omfattningen behöver anpassas efter omständigheterna i det enskilda fallet. Om utredningen visar att kränkande behandling har förekommit ska huvudmannen vidta de åtgärder som krävs för att förhindra att kränkande behandling sker igen.
Friends rekommendationer vid utredning
Utredningen bör anpassas efter det enskilda fallet. Syftet med utredningen är att samla in information och kunskap kring situationen för att kunna bedöma om barnet har blivit utsatt för kränkande behandling och vilka åtgärder som i så fall ska sättas in.
En utredning innefattar oftast samtal med det barnet som upplever sig kränkt och den eller de som har kränkt, men också andra personer som kan tänkas veta mer om situationen. Ibland kan skolan även ta hjälp av särskild kompetens så som kurator eller psykolog. Dessa kan till exempel göra observationer på rasten eller i klassrummet.
Exakt vilken omfattning utredningen bör ha och hur den ska genomföras kan se olika ut från fall till fall.
Analysera orsaker till kränkning
För att förstå varför en kränkning har uppkommit rekommenderar Friends att skolan analyserar kränkningen utifrån olika perspektiv. (Individ, relation, närmiljö och samhällsperspektiv) Då ökar chansen att rätt åtgärder sätts in, som får kränkningarna att upphöra och inte upprepas.
Varför en analys?
Om skolan inte gör en analys är det lätt att åtgärderna riktas mot symptomen i stället för orsakerna. Ett exempel kan vara att vissa barn ofta blir knuffade i kön till matsalen. En snabb – och nödvändig – åtgärd kan vara att fler vuxna är närvarande när barnen går till matsalen. Men en analys kan visa att knuffarna beror på att detta beteende ger högre status bland barnen, därför behöver detta åtgärdas övergripande och långsiktigt. En snabb åtgärd utan analys leder ofta till att problemen finns kvar eller flyttar sig till en annan miljö eller situation.
Skapa åtgärder
Skolan bör sätta upp mål och bestämma skäliga åtgärder. Med det menas att åtgärderna är skolans verktyg för att få stopp på kränkningarna och undvika att liknande kränkningar uppstår igen. Målen ska vara konkreta och gå att följa upp. Ett mål kan vara att barnen ska känna sig trygga på skolgården. En åtgärd kan då vara fler rastvärdar och att skolan erbjuder planerade rastaktiviteter. Skolan bör utse vem som har ansvar för att genomföra åtgärderna, samt hur tidsplanen ser ut.
Fler förslag på tänkbara åtgärder när kränkningar sker:
- Samtal med eleverna.
- Ökad vuxennärvaro på platser eller tidpunkter som visat sig vara riskfyllda.
- Extrapersonal/resurs för den eller de som kränker.
- Se över gruppindelningar och platser i klassrummet.
- Se över schemaläggning.
Delaktighet
Det är bra om skolan kan samarbeta med hemmet i arbetet med åtgärder. Det som framkommit i skolans utredning och orsaksanalys ligger till grund för åtgärderna. Du som förälder eller vårdnadshavare är en resurs i detta, och du kan ha egna förslag på åtgärder som du tror kan hjälpa ditt barn. Åtgärderna som skolan tar fram kan skrivs ned i en handlingsplan som tydligt visar vad som ska göras, när det ska göras och vem som har ansvaret. Du som förälder har rätt att ta del av vilka åtgärder och stöd som sätts in för ditt barn, men på grund av sekretess har du inte rätt att ta del av information som rör andra barn.
Uppföljning
Friends rekommenderar att skolan löpande följer upp hur de inblandade barnen mår och om kränkningarna upphört. Uppföljningen visar om de behöver justera befintliga åtgärder eller sätta in helt nya.
Redan i början av ett ärende är det bra att boka in ett uppföljningssamtal. Kontakta skolan och be om ett samtal cirka två-tre veckor efter att åtgärderna har satts in. Då kan ni tillsammans utvärdera förändringar, prata om hur ditt barn verkar må och titta vad som behöver göras framåt.
Om mobbning och kränkningar fortsätter
Barn- och elevombudet
Om förskolan eller skolans huvudman inte lyckas lösa ditt barns utsatthet kan du vända dig till Barn- och elevombudet (BEO), som är en del av Skolinspektionen. BEO går igenom alla uppgifter som kommer in till dem och avgör sedan om det ska startas en utredning. BEO utreder inte alla uppgifter som kommer in, men de sparar alla uppgifter för framtiden. Dessa kan komma att ligga till grund för en framtida tillsyn.
BEO prioriterar att utreda de ärenden där det finns en risk att barn har varit och är utsatta för omfattande kränkningar. Om BEO startar en utredningen kan de kontakta dig för kompletterande information. BEO tar även in information från flera håll och de företräder varken huvudman eller barnet.
Läs mer om Barn- och elevombudet
Diskrimineringsombudsmannen
Om ditt barn har blivit utsatt för mobbning och kränkningar och det finns en koppling till en diskrimineringsgrund ska du anmäla det till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Diskrimineringsgrunderna är kön, religion eller annan trosuppfattning, etnicitet, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt funktionsnedsättning.
