Guide
Bli normmedveten
Varför är vissa sätt att vara mer okej än andra? Och hur påverkar det dem som inte följer dessa regler? I den här guiden får du lära dig mer om normer och bli mer normmedveten.
En guide om normmedvetenhet
Ett normmedvetet arbetssätt handlar om att vända upp och ned på det som tas för givet. Vi behöver utmana och förändra ojämlika och begränsande normer som skapar maktförhållanden och sociala orättvisor.
Det är ingen enkel uppgift. Vi måste synliggöra och ifrågasätta alla de normer, ideologier och förutfattade meningar som finns runtomkring oss – i samhället i stort, i organisationer och olika gruppkonstellationer vi befinner oss i. Men vi måste även se till oss själva och fundera över våra egna erfarenheter och privilegier samt hur vi uppfattar oss själva och andra.
”Man blir ofta utanför för att man är sig själv och inte är som alla andra, till exempel om en kille gillar att sminka sig blir han automatiskt kallad ”bög” och blir lämnad utanför av alla andra killar eftersom han är på ett annorlunda sätt.”
– Elev
Om guiden
Den här guiden riktar sig till alla vuxna med barn i sin närhet som vill lära sig mer om normer och bli mer normmedvetna.
I den här guiden får du:
- Kunskap om vad normer är, hur de skapas och hur de leder till maktförhållanden och sociala orättvisor.
- Reflektera kring dina egna erfarenheter och privilegier.
- Verktyg för att arbeta med att utmana och förändra ojämlika och begränsande normer.
Guidens avsnitt:
Bli normmedveten
NormerNormer
I det här avsnittet går vi igenom vad normer är, hur de skapas och upprätthålls samt hur normer kan ta sig uttryck på olika nivåer – från individnivå till samhällsnivå.
Brukar du aktivt utmana normer?
-
Aldrig
-
Ibland
-
Alltid
Tack för ditt svar. Den här guiden ger en introduktion till normer, normmedvetenhet och normkritik. Oavsett dina förkunskaper så kan den här guiden hjälpa dig att synliggöra och ifrågasätta begränsande normer – det är ett livslångt lärande som du aldrig kan bli helt klar med!
Tack för ditt svar. Den här guiden ger en introduktion till normer, normmedvetenhet och normkritik. Oavsett dina förkunskaper så kan den här guiden hjälpa dig att synliggöra och ifrågasätta begränsande normer – det är ett livslångt lärande som du aldrig kan bli helt klar med!
Vad är normer?
Synliga och osynliga regler
Vi förhåller oss ständigt till både synliga och osynliga, uttalade och icke uttalade, regler i olika sammanhang. Det kan liknas vid ett isberg, där delar av isen ligger dolt under ytan.
Synliga regler
Din verksamhet har antagligen en uppsättning regler som ni är överens om att följa. Det kan exempelvis vara att ni ska komma i tid, att ni hälsar på varandra och att det är skoförbud i matsalen. Men de här reglerna är bara toppen av isberget och utgör ofta bara en bråkdel av alla regler.
Osynliga regler
Desto fler, och minst lika viktiga, är de osynliga och outtalade reglerna som utgör det vi kallar för normer. Vad anses vara ”rätt” och ”fel” sätt att se ut på, vara på eller göra i din verksamhet? Vad anses vara coolt och vad anses töntigt? Svaret på dessa frågor är några av de normer som styr våra beteenden, varje dag.
Hur skapas normer?
Normer uppstår inte i ett vakuum utan formas i mötet mellan människor. Vi är alla medskapare till att forma normer. Normer finns på många olika nivåer, så som individ-, grupp- och samhällsnivå. Du kommer kunna läsa mer om det längre ner i det här avsnittet.
Normer upprätthålls bland annat genom att den som inte följer dem utestängs på olika sätt, exempelvis genom osynliggörande, förlöjligande, kommentarer, blickar, glåpord, utfrysning, mobbning, våld eller hot om våld.
Vi kan alla utmana och förändra normer
Eftersom vi är med och skapar normer har vi också makt att förändra och utmana dessa normer. Vi som individer har möjlighet att påverka normerna, hur vi ser på dem, hur vi förhåller oss till dem och hur vi låter det påverka de olika situationer vi befinner oss i. Vi är alla både påverkade och är med och påverkar.
Black Lives Matter och #metoo är två exempel på rörelser som har dragit igång för att människor vill förändra begränsande normer som skapar sociala orättvisor och maktförhållanden.
Klicka på knapparna för att läsa mer om Black Lives Matter och #metoo.
Normer på olika nivåer
Normer finns, skapas och får konsekvenser på olika nivåer. Normer skapas och återskapas på såväl samhällsnivå som ner på grupp- och individnivå.
Klicka på knapparna för att läsa om respektive nivå.
Fundera!
- Vilka normer finns i din omgivning?
- Vad ger status, anses rätt eller ”coolt” bland barn och unga och bland vuxna i din omgivning? Vilka intressen, åsikter, attityder och utseenden anses vara bättre än andra?
- Hur kan normer i samhället överlag påverka om någon blir inkluderad eller exkluderad i till exempel en grupp i skolan, förskolan eller föreningen?
Bli normmedveten
NormmedvetenhetNormmedvetenhet
Vi behöver vara normmedvetna och prata om normer för att kunna synliggöra och granska vilka normer som finns runtomkring oss. Det hjälper oss till exempel att förstå vilka i gruppen som påverkas positivt eller negativt av de normer som finns.
I det här avsnittet går vi igenom normer, makt och intersektionalitet. Vi tar upp begreppen normkritik och normmedvetenhet, samt hur vi kan bli mer medvetna om våra egna privilegier.
Ha unisex badrum, för jag är trans och känner mig otrygg i tjejernas och alla stirrar konstigt när jag går i killarnas.
Elev
Normer och makt
Normer ser olika ut i olika sammanhang men har alltid samma effekt – de ger makt. En person som tillhör normen får ofta vara ifred, blir inte ifrågasatt utan kan passera friktionsfritt. Att bli tagen för given och inte behöva vara rädd för att bli ifrågasatt är att inneha en maktposition.
Att ha makt innebär inte bara att ha makt över någon annan. Den som följer normen har makt att avgöra om den som inte följer normen ska accepteras eller inte. Det ger en maktobalans, där den som bryter mot normen blir beroende av personer som tillhör normen. Den som bryter mot normer utpekas på olika sätt, blir ifrågasatt och måste försvara sig. Exempelvis att som svart person alltid få frågan ”Var kommer du ifrån?” eller som kvinna inom brandkåren få frågan ”Hur är det att jobba som kvinna inom brandkåren, det måste vara tufft för dig?”
Klicka på rubrikerna för att läsa om skillnaden mellan att tolerera de utanför normen och att bredda normen.
I diskussioner om hur normers begränsande effekter ska minskas hörs ofta att tolerans är svaret. De som tillhör normen ska lära sig att tolerera de andra: ”Du är okej, trots att du är…”.
Denna strategi är ett välmenat försök att hjälpa de som står utanför normen, men riskerar i själva verket att bara förstärka normen och sociala orättvisor. Ett sådant angreppssätt ändrar inte maktförhållandet. Tolerans problematiserar inte ojämlikheten eller maktobalansen mellan människor och gör heller inget för att utmana normen. Så istället för att tolerera behöver vi fokusera på själva normen och hur vi kan förändra den. Toleransperspektivet synliggör det som är utanför normen medan normkritiken fokuserar på det som är normen.
Det vi istället behöver göra är att bredda normen. Vi ska inte fokusera på de som bryter mot normen utan lägga fokus på att utmana, förändra och bredda rådande normer. Vi kan tänka oss normen som en stor ram, allt kommer inte rymmas inom ramen. Så istället för att pressa in mer inom ramen behöver vi göra ramen större så att fler personer ryms.
Har du koll på begreppet?
När vi pratar om normer och makt är det också viktigt att nämna intersektionalitet. Vet du vad det innebär?
-
Ett analysverktyg för att identifiera de normer som finns i vår omgivning.
-
Ett verktyg för att se hur olika maktstrukturer samverkar och påverkar varandra.
-
Ett verktyg för att aktivt utmana normer.
Det stämmer! Intersektionalitet är ett verktyg för att se hur olika maktstrukturer samverkar och påverkar varandra. Nedan kan du läsa mer och ta del av förklarande exempel.
Det stämmer inte. Intersektionalitet är ett verktyg för att se hur olika maktstrukturer samverkar och påverkar varandra. Nedan kan du läsa mer och ta del av förklarande exempel.
Intersektionalitet
Intersektionalitet kan användas för att analysera men är också ett verktyg för att se hur en person kan vara privilegierad i ett sammanhang men förtryckt i ett annat. Med ett intersektionellt perspektiv tar vi hänsyn till hur flera olika faktorer påverkar våra livsvillkor. Dina förutsättningar avgörs inte bara av vilket kön du har, eller din hudfärg, utan även ditt födelseland eller din klassbakgrund och så vidare. För ökad jämlikhet måste vi ta hänsyn till hur alla olika normer samverkar.
Exempel:
En tjej som går i grundskolan blir kallad mustaschtjejen för att hon har tydliga hår på överläppen, vilket bryter för normen om hur en tjej ”ska” se ut. Parallellt med detta blir hon också utsatt för trakasserier eftersom hon pratar dålig svenska, är nyinflyttad från ett annat land och har en sträng mamma. Det är en dubbel utsatthet och dessutom flera diskrimineringsgrunder som berörs. Saknas den medvetenheten i lärarkollegiet, så kommer det att påverka vilka förebyggande åtgärder skolan väljer att genomföra. Det visar på vikten av kritisk reflektion kring de här frågorna.
Normkritik och normmedvetenhet
Detta är ord som kompletterar varandra.
Klicka på knapparna nedan för att läsa mer om vad de innebär och vad som skiljer dem åt.
Både ett normkritiskt och ett normmedvetet arbetssätt handlar om att vända upp och ned på det som tas för givet. Att tänka nytt innebär att tänka om. Normkritik är viktigt för att utmana ojämlika normer som strider mot förskolan och skolans värdegrund. Att arbeta normkritiskt och att vara normmedveten är ett arbetssätt för att minska ojämlikheten. Normkritiken gör det möjligt att vidga barn och ungas valmöjligheter för att de ska trivas och känna trygghet.
Normkritik handlar om att ständigt reflektera över sina egna normer, fördomar och värderingar. Det är ett ständigt pågående arbete, och normkritik handlar lika mycket om att hantera en kommentar som att granska sina egna handlingar.
Hur har normer påverkat dig?
Det första steget i att vara normmedveten är att fundera över vilka erfarenheter du själv har av hur normer har påverkat dig. De flesta av oss tillskrivs någon form av grupptillhörighet. Det kan handla om att tillhöra ett visst kön eller en viss samhällsklass, eller att ha en viss sexuell läggning eller funktionsvariation. Kanske ger de upplevda grupptillhörigheterna oss fördelar, kanske nackdelar.
Det gäller att våga ställa frågor till sig själv, även de som kan tyckas jobbiga. Ett sätt att göra det är genom Teflontestet. Det är ett självskattningstest som kan visa inom vilka områden du är privilegierad eller när du upplevt att du inte varit en del av normen. Du får testa på det här i nästa avsnitt.
Bli medveten om dina privilegier
Ju mer vår kropp, hudfärg, sexualitet eller kön passar in i den rådande normen, desto lättare är det att vara omedveten om att dessa normer existerar. Om vi tillhör normen kan det vara svårt att se hur andra begränsas av den, eftersom vi själva inte upplever detta. Därför är det viktigt att försöka påminna sig själv och andra om att synliggöra sina egna privilegier och att ibland lämna utrymme till andra.
I den här filmen får du ta del av några tips.
Bli normmedveten
TeflontestetTeflontestet
Reflektion
Ordet teflon används för att ge en bild av en yta där inget bränner vid eller klibbar fast. Det är ett sätt att illustrera hur vardagen kan te sig för en person som följer normen. I de sammanhang där vi däremot upplever friktion – där omgivningens normer och förväntningar inte bara glider av oss – har vi ofta en stor fingertoppskänsla för hur normen ser ut och vad som är okej att säga och göra i relation till just den normen.
Omvänt är vi ofta mindre lyhörda på de områden där vi själva har teflonegenskaper. Då behöver vi aktivt försöka sätta oss in i hur det är för de som inte följer normen, för att undvika att vi själva förtrycker utan att vara medvetna om det. Teflontestet är ett sätt att identifiera på vilka områden du själv upplever friktion, och på vilka områden du kan behöva försöka öka din medvetenhet. Det är bara du som kan ta del av dina svar.
Källa: Med inspiration från GÖR! Samlade metoder för jämställdhetsintegrering, ESF Jämt 2012.
Fundera på om du ofta, ibland eller sällan upplever friktion inom respektive område
- Kön
- Könsuttryck
- Sexualitet
- Etnicitet
- Hudfärg
- Funktionsförmåga
- Trosbekännelse
- Klass
- Kroppsstorlek
- Utbildningsnivå
- Familj
- Ålder
- Språk
- Bostadsort/område
Vilket var ditt vanligaste svar?
Klicka på knapparna för att få återkoppling.
Bli normmedveten
VerktygVerktyg
Verktyg för normkritik och normmedvetenhet
Här finns verktyg för dig som arbetar i skolan. Vi går igenom vikten av att arbeta med flera strategier och ger dig verktyg och övningar både för att diskutera med kollegor och för att utmana normer tillsammans med barn och unga.
Jag skulle föreslå att skolan tar tiden att utbilda/lära ut om olika etniciteter, kulturer, sexuella läggningar, könsidentitet m.m. Så elever kan få en bättre förståelse för folks olikheter.
Elev
Vikten av att använda flera strategier
Dr. Kevin Kumashiro är en expert inom utbildningspolitik och social rättvisa. I den här filmen berättar han om fyra strategier för att ta sig an utbildning i social rättvisa. Strategierna hänger ihop och kompletterar varandra, och till viss del överlappar de även varandra. Vi behöver arbeta med alla fyra strategier och de kan användas som stöd i det normkritiska och normmedvetna arbetet för att tydliggöra vad som görs och hur det görs.
Exempel inom varje strategi
Hur kan vi arbeta med dessa strategier?
Klicka på rubrikerna för att ta del av exempel inom varje strategi.
Tanken är att kunskap om ”den andre” bidrar till att den andre blir mindre främmande för normgruppen. På så vis ska empatin och toleransen öka för minoritetsgruppen. Detta kan ske genom att exempelvis inkludera olika familjekonstellationer och etniciteter i exempel som används i undervisningen.
Utbildning om den andre kan synliggöra och bidra till kunskapsutjämning, men det finns också en risk att minoriteten tenderar att bli beskriven utifrån normgruppens perspektiv, vilket kan resultera i att stereotyper skapas.
Ett exempel på utbildning för den andre är könsuppdelade grupper. En risk med könsuppdelade grupper är att de könsstereotypa förväntningarna förstärks, om vi utgår från att det bara finns två kön och att dessa kön har olika behov. I de fall där en uppdelning är nödvändig är det viktigt att fundera noga över varför och hur. Involvera eleverna och ta inte för givet hur de själva identifierar sig.
Utgångspunkten är att alla har ett ansvar att ta reda på hur människors livsvillkor påverkas av normer och att aktivt vara med och förändra och påverka dessa normer.
För att kritiskt granska normer kan ni exempelvis:
- Studera reklam eller läromedel – vilka personer finns med? Vilka ses som framgångsrika?
- Granska hur privilegier skapas och upprätthålls i samhällsstrukturen och i skolan.
Barn och unga får lära sig om förtryck och hur de kan jobba för en förändring, men det finns en risk att nya sanningar och normer slås fast.
* Andragörande är ett fenomen där vissa individer eller grupper definieras och stämplas som att de inte passar in.
Strategin syftar till att förändra den rådande berättelsen och utmana det som tas för givet. Det ger oss verktyg att utvidga vår bild av världen för att rymma fler perspektiv.
Detta kan ske exempelvis genom att eleverna får granska vilka som inte ryms i historie- eller litteraturundervisningen.
Arbeta med dubbla strategier
Ett liknande arbetssätt som också belyser vikten av flera strategier för att förändra begränsande normer är att använda sig av dubbla strategier.
Klicka på knapparna nedan för att läsa mer.
Övningar om normer och makt
Bli normmedveten
QuizQuiz
Nu är det dags för ett avslutande kunskapstest för att summera guiden. Lycka till!
Den som bryter mot normen hamnar ofta i en maktposition.
Det här påståendet är falskt. Det är den som tillhör normen som ofta hamnar i en maktposition.
Det stämmer inte. Det här påståendet är falskt. Det är den som tillhör normen som ofta hamnar i en maktposition.
Vilka är de dubbla strategierna?
Markera de två rätta alternativen.
-
Utbildning som förändrar elever och samhälle
-
Utbildning som är kritisk mot andragörande och privilegier
-
Ifrågasätta och utmana
-
Synliggöra och inkludera
Det stämmer!
Det stämmer inte.
Vad är intersektionalitet?
-
Ett verktyg för att aktivt utmana normer.
-
Ett analysverktyg för att identifiera de normer som finns i vår omgivning.
-
Ett verktyg för att se hur olika maktstrukturer samverkar och påverkar varandra.
Det stämmer!
Det stämmer inte.
Det finns även positiva normer.
Det stämmer! Det här ståenden är sant. Det finns även positiva normer.
Det stämmer inte. Det här påståenden är sant. Det finns även positiva normer.
