Illustration: ett ensamt barn sitter i skogen

Kunskapsbanken

Ofrivillig ensamhet inom barn- och ungdomsverksamhet

Om ett barn eller en ungdom upplever ofrivillig ensamhet och utanförskap i din verksamhet är det ditt ansvar som barn- och ungdomsledare att agera för barnets bästa. Här får du kunskap och stöd för att motverka ofrivillig ensamhet i din verksamhet.

Hitta på sidan

När jag tänker på ensamhet gör det ont. Att vara ensam känns tomt, som att något fattas en. Jag har fått väldigt dåligt självfötroende av att vara utfryst och kan ha svårt att knyta an till människor.

Vad är ofrivillig ensamhet?

Ensamhet kan ibland vara självvald, exempelvis kan det innebära ett behov av att dra sig undan, kunna återhämta sig och få tid för att reflektera och vila. Denna typ av självvald ensamhet gäller för både barn, unga och vuxna.

När det inte är en självvald ensamhet brukar vi på Friends säga att det handlar om ofrivillig ensamhet. Ofrivillig ensamhet handlar om en upplevelse eller känsla av att inte känna sig önskvärd, efterfrågad eller delaktig i en grupp och att ens delaktighet är villkorad av någon eller några andra. Barn och unga kan också beskriva denna typ av ofrivillig ensamhet som en känsla av att bli bortvald.

Den ofrivilliga ensamheten kan vara social eller emotionell

Social ensamhet: Att känna sig ensam på grund av att en inte har några eller få kompisar att vara med.
Emotionell ensamhet: Ensamhetsforskaren Niina Junttila, definierar emotionell ensamhet som avsaknad av en nära och viktig relation till någon annan. Trots att barnet är omgivet av familj, kompisar och klasskamrater kan hen sakna en nära människa att anförtro sig till.

Ofrivillig ensamhet är en form av mobbning

Att ha kompisar och sociala sammanhang och att inte känna sig ensam är ett grundläggande mänskligt behov. Att inte känna sig inkluderad och självklar i en grupp eller i en klass, eller att inte känna sig sedd och efterfrågad, är exkluderande och exempel på psykisk eller relationell mobbning.

Så många upplever ofrivillig ensamhet och utanförskap i skolan

Många elever som upplever ensamhet och utanförskap berättar att det handlar om att inte känna sig som en del av gemenskapen i skolan. Exempelvis kan en elev sitta tillsammans med andra elever i matsalen, men ändå vara ensam och exkluderad från gemenskapen.

Åk F-3

0%

Svarar att de är oroliga för att bli ensamma på rasten

Åk 3-6

0%

Svarar att de känner sig ensamma i skolan

Åk 6-9

0%

Svarar att de känner sig ensamma i skolan

Friendsrapporten 2022, som baseras på enkäter och förmedlar barns röster, visar att av eleverna på mellanstadiet och högstadiet uppger 26 procent, respektive 15 procent, att de ibland, oftast eller alltid känner sig ensamma när de är i skolan. I lågstadiet svarar 24 procent att de brukar vara oroliga för att bli ensamma på rasten.

Friends ambassadör Adrian Macéus om sina erfarenheter av ensamhet

”Det smög sig på när jag gick i mellanstadiet. Jag hade ingen given kompis i skolan, ingen som frågade om jag ville vara med i ett grupparbete eller på idrotten. På lunchen hade jag ingen att sitt med och om jag någon gång fick sitta med på ett hörn så var det ändå ingen som pratade med mig. Så jag var där men ändå inte med. Jag kände mig ledsen och ensam. Hade ont i huvudet och ibland sa jag att jag mådde dåligt fast jag inte gjorde det för att jag ville gå hem. Jag ville bara vara hemma.”

Hur kan barn- och ungdomsledare motverka ofrivillig ensamhet?

Alla vuxna har ett ansvar att agera för barns bästa och skapa verksamheter där barn och unga inte känner sig ensamma och utanför. I din roll som barn- och ungdomsledare har du möjlighet att göra skillnad och se till att alla barn är trygga i verksamheten. Här är förslag på insatser för att motverka ofrivillig ensamhet i er verksamhet:

Vad gör ni när ni ser ett ensamt barn som inte kommer in i gruppen? Finns det mönster av att barn väljer att vara ensamma? Fundera gärna tillsammans med ledarkollegor på om det rör sig om självvald ensamhet eller en ofrivillig ensamhet.

Stöttande och tillförlitliga vuxna bidrar till en tryggare miljö, trivsel och välmående. Därför är det viktigt att fundera på hur ni kan skapa trygga och tillitsfulla relationer mellan ledare och barn som upplever ensamhet. Bra relationer med barn och unga ökar också chansen att ett barn eller en ungdom som känner sig ensam och upplever ett utanförskap berättar det för dig som vuxen. Förtroendet byggs också upp då ni tar er tid att lyssna, eller finns som stöd i konfliktsituationer.

Tips på hur ni kan skapa tillitsfulla relationer

Gör barn och unga delaktiga
Låt barn och unga vara med och utforma verksamheten. Ni kan exempelvis använda er av rollspel, case att diskutera och samarbetsövningar för att ta reda på vad barn och unga tänker. Det kan öka samarbetet och stärka relationen mellan dig som ledare och deltagarna.
Lär känna varje barn och ungdom
Alla barn och unga vill känna sig sedda av vuxna och känna att de bryr sig om dem. En sak du kan göra är att lära dig alla barnens namn och ta reda på något som varje barn tycker om eller är intresserad av.
Var en förebild
Barn och unga ser och lär sig av vuxnas ageranden, de gör inte som ni säger – de gör som ni gör. Det är därför viktigt att du funderar på hur du pratar och agerar för att vara en bra förebild för barn och unga.

Tips till dig som arbetar med barn i de yngre åldrarna

Observera samspel mellan olika barn:

Vad sägs och görs när barnen leker?
Är relationerna jämlika? Om inte, på vilket sätt kommer det till uttryck?
Behöver vissa barn utveckla sina lekstrategier? Hur kan ni som ledare vara ett stöd i detta?
Finns det exempel på situationer där barnen exkluderar och villkorar andras deltagande i lek?
Behöver barnen i gruppen hjälp att utveckla lekstrategier för att komma in i leken? Hur kan ni som ledare vara ett stöd i detta?
Vad kan vara uteslutande och leda till ensamhet och utanförskap? Kan vi skapa miljöer som främjar barns känsla av inkludering, samhörighet och solidaritet?

Forskarnas tips

Forskarna Lina Lagos och Helene Elvstrands tips om att förebygga ofrivillig ensamhet på fritids:

Lägg aldrig ansvaret för att lösa situationen på utsatta elever.
Var lyhörd. Ensamhet är stigmatiserat och vi ser att de elever som upplever utanförskap i vår studie försöker dölja sin ensamhet och de ber inte om hjälp.
Identifiera riskfyllda situationer och se till att det finns vuxennärvaro i dessa situationer. Det kan exempelvis handla om övergångar mellan aktiviteter, när eleverna ska välja grupper eller fri lek ute.
Inte bara lära eleverna om sociala relationer. De flesta elever vet att de ska vara en bra kompis men det kan ändå vara svårt. Vuxna behöver därför vara aktiva och närvarande i olika situationer och praktiskt guida och stötta eleverna.

Läs mer om deras studie av ensamhet och utsatthet i fritidshemmet