Trygghet i skolan kräver mer än låsta dörrar

Den här debattartikeln publicerades först i SvD 19 februari 2025

De senaste årens utveckling med ökat våld i offentliga miljöer, allvarliga incidenter på skolor och inte minst det fruktansvärdavåldsdådet i Örebro har lett till krav på kraftfulla åtgärder. Friends och Bris delar bilden av att tryggheten i skolan måste stärkas och att alla barn, oavsett var de bor, ska kunna gå till skolan utan att känna oro. Men skoltrygghet handlar inte bara om att låsa dörrar och sätta upp fler övervakningskameror. Det handlar om att skapa skolmiljöer där eleverna känner förtroende och sammanhang – varje dag.

Trots att motivet bakom masskjutningen i Örebro ännu är oklart kallade Tidöpartierna till en presskonferens den 12 februari och presenterade en rad förslag som enligt dem ska öka säkerheten i skolorna. Bland de åtgärder som lyftes fram nämndes förebyggande arbete och stärkt psykisk hälsa, men övervägande fokus låg på den fysiska säkerheten i skolan. Bland annat presenterade regeringen och Sverigedemokraterna förslag om kameraövervakning, visitering av elevers väskor och ett stärkt skalskydd.

Men det är åtgärder som snarare riskerar att öka misstron och skapa rädsla. Flera studier visar nämligen att säkerhetsåtgärder såsom säkerhetsvakter och metalldetektorer snarare skapar en känsla av rädsla än trygghet. Förslag om att öka övervakning och visitering av väskor är ingripande åtgärder som riskerar att urholka tilliten mellan elever och skolpersonal. Om elever upplever att skolan finns där för att kontrollera dem snarare än att stötta dem, minskar sannolikheten att de vänder sig till vuxna när något känns svårt.

Trygghet och tillit går hand i hand. När förtroendet mellan elever och skolpersonal minskar blir det svårare att fånga upp varningssignaler och stötta elever som mår dåligt. För ett positivt skolklimat, som i sig leder till mindre våld och mobbning samt bättre studiero, krävs tillitsfulla relationer och lärare som är varma, respektfulla och lyhörda i samspelet med eleverna samtidigt som de sätter gränser och upprätthåller ordning.

Efter attacken i Örebro har barn från olika delar av Sverige hört av sig till Bris nationella stödlinje och uttryckt oro. De beskriver att det känns svårt att gå till skolan, att de undrar varför det kunde hända och att de har svårt att känna sig trygga med att det inte kommer hända igen.

Utredningen ”Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan” föreslår balanserade åtgärder för att stärka tryggheten i skolan. Utredaren riskbedömer att ”om omfattande resurser läggs på mer kortsiktiga disciplinära åtgärder, finns risken att investeringar i mer långsiktiga lösningar som förebyggande insatser eller tidiga stödåtgärder minskar”. Regeringen går nu fram med just den typen av åtgärder, som även allvarligt inskränker barnets integritet och riskerar att urholka tilliten till skolpersonal.

Vi vill se att regeringen satsar på skolans våldsförebyggande arbete genom att:

1. Se till att alla skolor har tillräckligt med personal för att kunna arbeta främjande och förebyggande med trygghet. Det står inte i motsats till undervisning och kunskapsmål – trygghet är en grundförutsättning för lärande.
2. Kartlägg regelbundet hur trygghet och våldsutsatthet bland elever och skolpersonal ser ut på alla Sveriges skolor. Bara då kan vi få en uppfattning om utmaningarna vi står inför på nationell nivå och vilka insatser som behövs för respektive skola.
3. Sätt fokus på tillitsfulla relationer. Trygghet skapas genom tydliga ramar i kombination med värme och respekt. Att vidareutbilda rektorer, lärare och annan skolpersonal kräver investeringar och examensmål.

Repressiva säkerhetsåtgärder ger en illusion av trygghet, men blir ofta permanenta – även om de saknar faktisk effekt. De symboliserar handlingskraft och är därför svåra att rulla tillbaka, trots att de i många fall inte gör skolmiljön tryggare. Vi riskerar nu att skapa mer kontrollerande skolmiljöer där tilliten mellan elever och skolpersonal minskar – en utveckling vi måste bryta innan den blir en permanent del av skolans vardag.

Maja Frankel
Generalsekreterare Friends

Sofia Grönkvist 
Chef för stöd och utbildning, Bris