Repressiva åtgärder mot ungas kriminalitet har inte stöd av forskningen

Läs nyheten hos Göteborgs-Posten

Våldet eskalerar i samhället och allt fler och yngre barn dras in i kriminalitet. Barn dödar andra och mördas. Regeringen svarar med en rad till synes kraftfulla åtgärder där fokus för att vända den negativa utvecklingen är skärpta straff, sänkt straffmyndighetsålder och ungdomsfängelser. Men det är också kortsiktiga och repressiva åtgärder som saknar stöd i forskning och beprövad erfarenhet.

Skolan har inte formellt ett brottsförebyggande ansvar men har med rätt förutsättningar en potential att vara en brottsförebyggande plats. En grundläggande förutsättning för det är att skolan är en trygg plats, där elever och skolpersonal trivs och stannar. Trygghet är en förutsättning för lärande, något som i sin tur har en vaccinerande funktion mot senare kriminalitet och socialt utanförskap. För detta finns ett forskningsbaserat recept:

Vuxennärvaro: Nedskärningarna har drabbat skolor runtom i hela landet och vi ser en situation där resurspersonal ryker, tillgängligheten till elevhälsan minskar och lärare som vikarierar för varandra i ämnen som inte är deras och som tvingas axla allt fler roller. Ekvationen går inte ihop och de som ytterst drabbas är eleverna – vilket i sin tur drabbar samhället nu och på sikt. Vi ser det varje dag. Forskning visar också att det finns ett starkt samband mellan mobbning och kriminalitet. I till exempel en kanadensisk longitudinell studie framkom en tydlig koppling mellan barn som mobbar andra i unga år och deras benägenhet att hamna i kriminalitet efter att de har fyllt 12 år. De som mobbade hade nästan dubbelt så hög andel straffpåföljder vid 18 års ålder jämfört med barn som inte mobbade.

Skolverket publicerade nyligen rapporten Skolans roll i det brottsförebyggande arbetet, i vilken de lyfter vikten av att skolan har rätt förutsättningar såsom resurser att, förutom lärare, anställa både personal inom elevhälsan och personal med annan kompetens. Men i stället för att stoppa de förödande nedskärningarna och möjliggöra just detta, så lägger regeringen budget och fokus på andra ingredienser – såsom skärmfria förskolor, längre dagar för lågstadieelever och förväntansdokument.

Kartläggning: En svårighet med att åtgärda mobbning och våld är att det många gånger sker i skymundan för vuxna. Såväl nationell som internationell forskning visar att ett framgångsrikt sätt att arbeta mot mobbning är genom en ”hela skolan”-ansats i vilken regelbundna kartläggningar av tryggheten och skolklimatet är avgörande.

I utredningen En uppväxt fri från våld föreslås att Skolverket ges i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att införa ett enkätsystem för kartläggning av omständigheter kopplat till våld i form av kränkningar och mobbning i skolor. Vi ser att regeringen snarast går vidare med förslaget.

En trygg och meningsfull fritid: Skolan kan inte ensam lösa allt. Vi ser ett behov av samverkan mellan skola, civilsamhälle och lokalt näringsliv. Det handlar om att skapa en trygg och meningsfull fritid, både på skoltid i form av organiserad rastverksamhet och efter skoltid i form av bemannade fritidsgårdar, fysisk aktivitet, läxhjälp och samtalsgrupper.

Ett hinder för civilsamhället är dock finansiering – som inte sällan består av kortsiktiga projektmedel som sökes i konkurrens. Finansieringsmodellerna måste ses över för att skapa såväl långsiktighet som träffsäkerhet samt för att öka möjligheter till samverkan, inte bara mellan organisationer inom civilsamhället utan även med aktörer såsom kommuner/huvudmän, skolor, idrottsföreningar och näringsliv.

Flyttar fokus

Det är dags att regeringens flyttar sitt fokus till det verkliga klassrummet, skolgården och till det forskningsbaserade preventiva arbetet. Vi vill att regeringen:

• Tillför reella resurstillskott till förskola och skola – för en trygg skolgång.
• Går vidare med förslaget om ett nationellt kartläggningssystem – för träffsäkra åtgärder som utgår från elevens röst.
• Ser över finansieringsmodellerna för civilsamhället – för en trygg och meningsfull fritid.

Maja Frankel, generalsekreterare Friends

Björn Johansson, docent i socialt arbete Örebro universitet

Robert Thornberg, professor i pedagogik Linköpings universitet

Peter Anderson, lektor i socialt arbete Stockholms universitet

Caroline Bergh, ordförande Sveriges Skolkuratorers Förening

Benny Carlsson, Sverigechef Tietoevry Create

Maja Sjögren, ordförande Elevernas riksförbund

Maria Wiman, lärare