Lära dig allt du borde veta om mobbning

Mobbning är våld

Fysiskt, psykiskt och verbalt. Den drabbar fler än du tror och sätter djupa spår i barns hälsa, skolgång och framtid. Stoppas den inte så ger den näring till en framtid där våldet eskalerar. Ju mer du vet, desto bättre kan du stötta och skydda barnen i din närhet.

Vad räknas egentligen som mobbning?

Mobbning är ett beteende med avsikt att skada eller skapa obehag, som upprepas över tid och där den utsatta är i underläge. Maktobalansen kan till exempel bero på antal personer, fysisk, psykisk eller social överlägsenhet. Det är den utsattas upplevelse som avgör om det rör sig om mobbning även om den som utsätter uppfattar det som ett skämt. Om den utsatta känner sig ledsen, sårad och mindre värd vid upprepade tillfällen betraktas det som mobbning.

Mobbning kan vara:

• Fysisk – till exempel slag, sparkar eller knuffar
• Verbal – till exempel elaka ord, förtal eller skvaller
• Psykisk – till exempel utfrysning, gester eller ignorering

Mobbning kan ske överallt där barn befinner sig – i skolan, inom idrotten eller på nätet. Enstaka kränkningar betraktas inte som mobbning, men de är ändå allvarliga och ska hanteras för att förhindra upprepning.

Vad gör jag när mitt barn är utsatt för mobbning?

Här är några steg du kan ta för att stötta och skydda ett barn som har blivit utsatt för mobbning:

• Börja med att lyssna och bekräfta barnets upplevelse utan att döma.
• Fråga om barnet har egna lösningar och följ upp regelbundet.
• Kontakta skola, förskola eller förening – personal har ansvar att agera.
• Vid nätmobbning, spara bevis som skärmdumpar och radera innehållet.
• Stötta barnet genom att lyssna, förtydliga att mobbningen inte är barnets fel, och stärk självbilden genom att lyfta fram barnets positiva egenskaper.
• Samarbeta med skola eller förening för att skapa trygghet och följa upp åtgärder.
• Polisanmäl vid brott som hot, misshandel eller förtal.

Genom att agera tydligt och stöttande kan du hjälpa barnet att må bättre och få stopp på mobbningen.

Vad gör jag när mitt barn mobbar andra?

Att få veta att ens barn mobbar andra kan vara tufft, men det är viktigt att agera. Här är några steg du kan ta:

• Prata med barnet om hur barnet mår och hur situationen är i skolan eller föreningen.
• Skapa en trygg miljö där barnet vågar berätta. Betona att det är beteendet som är oacceptabelt, inte barnet som person.
• Samarbeta med skolan eller föreningen för att påbörja en förändring.
• Hjälp barnet att bryta sitt negativa mönster genom att lyssna, uppmuntra och stötta.
• Träna empati genom att prata om känslor och hur det känns att bli utsatt.
• Var själv en god förebild.

Genom stöd, dialog och samarbete kan du hjälpa ditt barn att utveckla ett mer omtänksamt och respektfullt beteende.

Vad har skolan för ansvar?

Skolan har enligt skollagen och diskrimineringslagen ansvar att förebygga och stoppa mobbning. Alla elever har rätt till en trygg skolmiljö.

Förebyggande arbete – skolan ska arbeta systematiskt med trygghet och inkludering, ha tydliga regler och skapa en kultur där mobbning och kränkningar inte accepteras.

Skyldighet att agera – om en elev utsätts för mobbning måste skolan omedelbart utreda och vidta åtgärder. Skolan får inte ignorera eller förminska problemet.

Plan mot kränkningar – alla skolor ska ha enligt lag ha en plan mot kränkande behandling och den ska uppdateras årligen.

Samarbete – skolan ska inkludera elever och vårdnadshavare i trygghetsarbetet.

Följ upp skolans trygghetsarbete och inled en konstruktiv dialog om du ser att det finns brister. Ett nära samarbete och god kommunikation är avgörande för att skapa en trygg och stödjande miljö för alla barn. Om skolan brister kan anmälan göras till Skolinspektionen.

Vad har politiker för ansvar?

Politiker är ytterst ansvariga för att barn är trygga i skolan. I Sverige har vi skolplikt, vilket innebär att alla barn behöver befinna sig i grundskolan. Det är politikernas ansvar att skapa förutsättningar för förebyggande och främjande insatser för trygghet och mot mobbning. Friends har effektiva metoder och verktyg som skolor och kommuner kan använda sig av, men politikerna måste prioritera trygghetsfrågorna i skolbudgeten – både på lokal och nationell nivå.