Övningar och material för skolan

Läromedelsanalys: åk 4–6

Under denna lektion får eleverna analysera läromedel och diskutera hur representation och framställning kan påverka normer.

45-60 min

Åk 4-6

Skriv ut

Hitta på sidan

Instruktioner

Mål med lektionen

  • Ta reda på om alla elever på skolan kan känna igen sig i de läromedel som används
  • Att lyfta och diskutera normskapande som sker i skolan
  • Diskutera hur läromedel kan påverka förekomsten av kränkningar på skolan

Material och förberedelser

Samling av läromedel; tryckta eller utskrivna digitala läromedel.

Start

Börja gärna lektionen med att fånga elevernas intresse genom att visa en bild/reklam som antingen är normbrytande eller stereotyp och fråga vad eleverna får för tankar när de ser bilden.

Kunskapshöjande

Gå igenom fakta och information om ämnet så att alla elever har likvärdig förkunskap för att genomföra uppgiften.

Om normer

Normer är oskrivna regler. En norm är en osynlig regel för hur vi ska vara, tycka och tänka. Många normer som finns omkring oss behövs för att ett samhälle ska kunna fungera. Exempel på sådana är att stå i kö eller att säga ”hej” till varandra. Denna typ av normer är positiva och möjliggörande.

Det finns också normer som kan begränsa människors handlingsutrymme på ett negativt sätt, där individer som hamnar utanför vad som anses “normalt” riskerar att utsättas för negativa konsekvenser. Det kan till exempel handla om yrkesval, musiksmak, kläder, intressen och förväntningar på hur du ska bete dig. Vad som anses “typiskt” för exempelvis tjejer eller killar kan bli begränsande och hindra möjligheten för barn att få sina rättigheter, intressen och behov tillgodosedda. Vi behöver vara medvetna om begränsande normer för att kunna utmana dessa.

Uppgift

Gör så här:

  1. Instruera eleverna att de gruppvis ska få granska skolans läromedel och de bilder som finns i dem. Det är en viktig del i skolans trygghetsarbete och kartläggningen för att förebygga diskriminering och trakasserier.
  2. Dela in eleverna i grupper och ge varje grupp antingen olika sidor av samma bok eller var sin bok att arbeta med.
  3. Låt eleverna därefter gå igenom en bok noga och anteckna hur många män, kvinnor eller personer som identifierar sig bortom tvåkönsnormen som syns på bild. Låt dem granska alla bilder men hoppa över bilder av folkmassor eller bilder där det är svårt att se tydligt vilka som är med på bilden.
    – Hur många män hittade ni totalt? Hur många kvinnor totalt? Framgick det i bilderna om några personer identifierar sig bortom tvåkönsnormen?
    – I vilka kapitel finns flest män?
    – I vilka kapitel finns flest kvinnor?
    – Varför tror ni att det ser ut så?
    – Hur framställs människor som inte ser sig som man eller kvinna?
  4. Fortsätt att titta i boken och räkna i stället utifrån fler diskrimineringsgrunder:
    – Hur många barn finns med i boken/böckerna. Tonåringar? Äldre?
    – Hittade ni personer med funktionsvariationer? (synliga och osynliga) Exempel på synlig funktionsvariation: att vara rullstolsburen. Exempel på osynlig funktionsvariation: att ha dyslexi eller ADHD.
    – Hur många av personerna i boken/böckerna är icke-vita?
    – Finns det bilder på familjer i någon bok? Hur ser familjerna ut? Vilket kön har de som är tillsammans eller kära i varandra?

Diskutera

  • Är ni förvånade över resultatet?
  • Varför tror ni att det ser ut så här?
  • Hur illustrerades könen på personerna?
  • Känner ni igen er i de bilder som visas i läromedlen?
  • Finns det grupper av människor som sällan syns eller hörs i undervisningen? Varför?
  • Är det viktigt att känna igen sig i bilderna som syns i läromedlen? Varför/varför inte?
  • Hur tror ni att vi påverkas av de bilder som vi ser?

Avslut

Sammanfatta dagens lektionsupplägg och berätta för eleverna hur detta kommer följas upp framöver.

Läroplanskoppling

Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas. Intolerans, förtryck och våld, till exempel rasism, sexism och hedersrelaterat våld och förtryck, ska förebyggas och bemötas med kunskap och aktiva insatser.

Genom utbildningen ska eleverna utveckla en förståelse av hur olika föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor.

Skolan ska aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Hur skolan organiserar utbildningen, hur eleverna blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma deras föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan ska därför organisera utbildningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans samt prövar och utvecklar sin förmåga och sina intressen med samma möjligheter och på lika villkor oberoende av könstillhörighet.

  • De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Principen om likabehandling, inklusive skydd mot diskriminering.
  • Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
  • Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor.
  • Olika former av samtal. Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser.
  • Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Sammanfattning av texter.
  • Resonemang om texter med koppling till sammanhang inom och utanför texten samt till den egna läsupplevelsen.

Tips inför att göra övningar med elever

Här får du tips på hur du kan anpassa övningar utifrån din klass och vad som är viktigt att tänka på när du gör övningarna.

Läs tipsen

Kommentarer

Vad tyckte du om den här övningen?

Berätta för andra hur den här övningen funkade för er. Samtidigt hjälper du oss på Friends att förbättra övningarna.

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *