Övningar och material för skolan
Case om utanförskap och grupptryck: åk 7-9
Eleverna läser ett case om grupptryck och utanförskap, och får sedan en antal frågor att diskutera.
45-60 min
Åk 7-9
Hitta på sidan
Instruktioner
Mål med lektionen
- Reflektera över grupptryck och hur det kan påverka oss.
- Sätta sig in i olika personers känslor och fundera kring hur utanförskap kan kännas.
Material och förberedelser
Skriv ut caset till varje elev om du vill att eleverna ska läsa igenom caset på egen hand.
Uppgift
Gör så här:
- Välj hur du vill presentera caset för klassen. Du kan läsa det högt för hela klassen, de kan läsa enskilt, eller tillsammans i grupper.
- När ni har läst igenom caset, låt eleverna beskriva hur de upplevde caset. Diskutera därefter följdfrågorna nedan, antingen i helklass eller i mindre grupper. Arbetar ni i grupper, låt gärna eleverna anteckna sina tankar och presentera för varandra efteråt.
- Använd elevernas tankar och förslag som utgångspunkt för vidare fördjupning i handlingsplaner och trygghetsregler.
Case om Hildas fest
Kim, Robin och Hilda går i samma klass. Hilda tar ganska mycket plats och på rasterna bestämmer hon ofta vad de andra ska göra och inte göra. Robin är med i Hildas gäng men säger inte så mycket, utan gör som de andra i gänget gör. Kim är oftast ensam under rasterna, räcker sällan upp handen på lektionerna och får ibland taskiga kommentarer eller lappar av Hildas gäng. Både Kim och Robin funderar ibland på varför stämningen är som den är i klassen – varför Kim är utanför, varför Robin oftast bara hänger på de andra och varför Hilda bestämmer så mycket.
En varm lördag eftermiddag står Robin utanför Hildas hus. Robin har fjärilar i magen när han ringer på Hildas dörr. Alla i klassen är bjudna på Hildas fest. Robin har sett fram emot den här dagen ända sen Hilda delade ut inbjudningarna, och Robin har gjort sig extra fin ikväll. Festen börjar lite försiktigt, men så fort de har ätit lossnar det. Robin sjunger tre låtar i karaoketävlingen och får beröm för sin sångröst. Alla dansar loss och har superkul i Hildas vardagsrum. Mitt i Robins tredje karaokelåt ringer det på dörren, musiken stängs av och alla springer fram till fönstret. Robin hamnar längst fram i mitten.
Kim trodde först inte att Hilda menade allvar när hon gav en inbjudan till Kim, men allteftersom festen har närmat sig, desto mer har osäkerheten gått över i glad nervositet. Kim ser nu verkligen fram emot att för en gångs skull få vara med de andra i klassen. Kim gör sig fin hemma och går den korta promenaden upp till Hildas hus. Kim ringer på utan att någon verkar höra och ringer på igen. Nu stängs musiken av och Kim backar för att kunna titta upp på övervåningen. Där står alla i fönstret och tittar på Kim. Kim ser hur Hilda börjar skratta och pekar på Kim. Snabbt börjar också flera av de andra att skratta. Kim ser Robin stå där i mitten, till en början utan att skratta och peka, men när Hilda knuffar till Robin skrattar de snart båda två. Plötsligt skrattar och pekar Robin mest av alla. Kim vänder sig om och går hem. Väl hemma somnar Kim med en stor klump i magen.
När Robin kommer hem är tanken på festen inte särskilt kul. Festen som hade börjat så bra blev inte alls kul efter att alla hade skrattat åt Kim. Den kvällen somnar Robin med en olustig känsla i kroppen.
Diskussionsfrågor
- Hur tror ni att Robin upplevde händelserna?
- Hur tror ni att Kim upplevde händelserna?
- Varför tror ni att Robin började skratta tillsammans med de andra?
- Vad tror ni Robin tänkte på kvällen när han lagt sig?
- Vad hade Robin kunnat göra annorlunda när alla började skratta? Vad tror ni hade hänt då?
- Hur tror ni att Hilda upplevde festen? Vad tror ni hon tänkte när Kim ringde på?
- Vad tror ni att Hilda tänkte när festen var över?
- Hilda bestämmer väldigt mycket i klassen och de flesta andra hänger bara på. Varför tror ni att ingen säger ifrån, utan låter henne bestämma?
Avslut
Sammanfatta dagens lektionsupplägg och berätta för eleverna hur detta kommer följas upp framöver.
Läroplanskoppling
Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas. Intolerans, förtryck och våld, till exempel rasism, sexism och hedersrelaterat våld och förtryck, ska förebyggas och bemötas med kunskap och aktiva insatser.
Alla som arbetar i skolan ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper.
- Människors identiteter, ekonomiska resurser och möjligheter i samhället och hur dessa kan påverkas av bland annat socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och etnicitet. Begreppen makt, rättvisa, jämlikhet och jämställdhet.
- Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
- Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
- Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument.
- Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
- Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.
Tips inför att göra övningar med elever
Här får du tips på hur du kan anpassa övningar utifrån din klass och vad som är viktigt att tänka på när du gör övningarna.
Berätta för andra hur den här övningen funkade för er. Samtidigt hjälper du oss på Friends att förbättra övningarna.