Elevinflytande har aldrig handlat om att eleverna ska styra undervisningen
I över sextio år har elevinflytande varit en självklar del av svensk skola, men nu vill utbildningsministern ta bort det. Det är ett misstag, skriver tre debattörer.
3 november 2025
Det här är en debattartikel som publicerats i GP
I skolan ska elever bilda sig, bete sig och bry sig. Det är budskapet som utbildningsminister Simona Mohamsson har hamrat in sedan sitt Almedalstal i somras. Och vi håller med henne om att elever har rätt till en god skolgång, att de ska få utrymme att agera rätt och uppmuntras att ta hand om varandra.
De har rätt till ett skolklimat som bygger på trygga relationer, fungerande ordning och omtanke. Ett skolklimat där det finns tydliga värderingar, vuxna som agerar och en inkluderande kultur.
Därför är vi många som har reagerat starkt på utbildningsministerns senaste utspel i DN där hon tar ställning emot elevinflytande och föreslår bestraffningsåtgärder mot elever.
Trygg miljö
Utbildningsministern har rätt i att en trygg skolmiljö är en förutsättning för lärande, och att det finns tillfällen och platser där skolmiljön inte är trygg. Men bilden som utbildningsministern målar upp av att elevinflytandet är en av orsakerna till otrygghet och stök saknar verklighetsförankring.
I dag finns inga skrivningar skolförfattningarna som säger att elever ska styra undervisningen. Elevinflytande handlar om rätten att få uttrycka sin åsikt, få den hörd och respekterad. Det är något helt annat än att ”låta barnen bestämma över undervisningen”.
Att hon dessutom bygger sitt politiska förslag på en enkätundersökning utan statistisk signifikans, som landar i att 37 procent av lärarna tycker att elevinflytandet är för stort, är vanskligt. Vad som är ännu mer vanskligt är att hon samtidigt hävdar att hon inte delar det stora forskningsunderlagets bild av att elevinflytande stärker skolan.
Skolverket, OECD och en rad betydande forskare säger samma sak – får elever inflytande över sin skolgång förbättras både skolmiljön och elevernas prestationer. Den statliga utredningen om trygghet och studiero slog fast att elevinflytande är avgörande för en trygg skolmiljö. När elever får möjlighet att delta i beslut som rör dem själva ökar studieron och tilliten i klassrummet. Sveriges Skolledare och Sveriges Elevkårers ambassadörsprogram visar också hur trygghet och studiero på skolor kan växa när elevröster och ledarskapet möts. Att bli lyssnad på bygger ansvar. Att bli tystad bygger motstånd.
Billigare skylla på eleverna
Skolan ska därför uppmuntra, inte begränsa, engagemang och delaktighet. Det är enkelt att föreslå insatser så som att ta bort rätten till inflytande och kräva bestraffningar. För det kostar ingenting, till skillnad från det som faktiskt behövs. Ett närmre pedagogiskt ledarskap, tillgång till mindre undervisningsgrupper, fler legitimerade lärare och speciallärare samt en välfungerande elevhälsa. Att skylla på eleverna är helt enkelt billigare än att ta ansvar för skolans faktiska villkor.
Utbildningsministern pratar mycket om att vi måste uppvärdera våra svenska värderingar. Elevinflytandet har varit en bärande del av svenskt utbildningsväsende i över sextio år. Snacka om en svensk värdering.
Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande Sveriges Skolledare
Agnes Tell, ordförande Sveriges Elevråd
Maja Frankel, generalsekreterare Friends