Kunskapsbanken

Kränkningar i skolan

Här reder vi ut vad en kränkning är, vilka olika former av kränkningar som finns, hur kränkningar kan ta sig uttryck i skolan och vad som är skillnaden mellan en kränkning och en konflikt.

illustration av en hand som håller i ett förstoringsglas

Hitta på sidan

Vad är en kränkning?

Kränkande behandling definieras i skollagen på följande sätt: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. (SkolL 6:3§)

Det kan vara svårt att klargöra vad som egentligen menas med att kränka en elevs värdighet, speciellt om den som utsätts har svårt att sätta ord på sin upplevelse i termer av kränkt värdighet. Det är därför viktigt att ni på skolan funderar på vad värdighet betyder och diskuterar hur ni kan ringa in detta begrepp, även tillsammans med eleverna.

När vi på Friends pratar med barn och elever brukar vi förenkla och förklara att en kränkning är när en person säger eller gör något mot någon annan så att denne känner sig sårad, ledsen och mindre värd.

Skillnaden mellan en kränkning och mobbning är att en kränkning sker vid ett tillfälle medan mobbningen sker vid upprepade tillfällen.

Om någon upplever sig ha utsatts för en kränkning ska situationen utredas, även om andra uppfattat den som mindre allvarlig. Den som utsatt behöver inte ha avsett att kränka; det är konsekvenserna för den som har utsatts som avgör. Varken skojbråk, jargong eller skämt är därmed förmildrande omständigheter.

Likt Skolverkets kunskapsöversikt Skapa trygghet för lärande använder Friends begreppet kränkningar som ett övergripande begrepp för kränkande behandling, mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och våld.

Vilka av dessa situationer kan vara en kränkning?

En elev tar illa vid sig när hen har sagt något i klassrummet och en annan elev himlar med ögonen.
En elev känner sig ledsen för att en annan elev har kallat hen för ”tjockis”.
En elev känner sig utanför när alla andra i klassen förutom hen har blivit inbjudna till klassens Snapchat-grupp.

Vilka av dessa situationer kan vara en kränkning? Här ser du rätt svar med en grön bock. Alla dessa situationer är exempel på kränkningar.

Kränkande behandling

Skollagen och läroplanerna använder begreppet kränkande behandling. Det är kränkningar som inte har ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling kan exempelvis vara kopplat till fritidsintressen, kroppsform, musikstil, klädstil socioekonomisk status med mera. Det kan också vara att en elev kallar en annan elev för “dum” eller “idiot”.

Diskriminering

Diskriminering är när en person blir sämre behandlad eller utsatt för en kränkning och det finns ett samband med en diskrimineringsgrund.

I Sverige finns det sju diskrimineringsgrunder:

Kön
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Sexuell läggning
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Ålder

Diskrimineringsgrunderna är framtagna för att skydda särskilt utsatta grupper och synliggöra det faktum att vissa grupper systematiskt missgynnas i det svenska samhället.

Elever kan inte diskriminera varandra, då används i stället begreppet trakasserier. Men när en elev blir sämre behandlad än andra elever av en vuxen i skolan eller av skolan som institution, och det har ett samband med en eller flera diskrimineringsgrunder, då är det diskriminering.

Exempel på diskriminering

En elevs modersmål påverkar betyget i ämnet svenska negativt (etnicitet)
Skolan bestämmer att endast tjejer får vara lucia (kön)
En lärare hånar en elev för att hen bär hijab (religion)

Trakasserier

Kränkningar som har ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna kallas för trakasserier och definieras i diskrimineringslagen.

Exempel på situationer som kan vara trakasserier

En elev säger ”Hora” till en tjej (kön)
En elev säger ”Bisexuella är veliga och borde bestämma sig” (sexuell läggning)
En elev säger ”Ditt CP-barn” (funktionsnedsättning)

Hur kan kränkningar ta sig uttryck?

En kränkning kan vara fysisk, verbal, psykisk eller relationell. Kränkningar kan också vara baserade på någons identitet, exempelvis genom att vara rasistiska, sexistiska, funkofobiska eller homofobiska. Kränkningarna kan ske i det sociala samspelet mellan elever på skolan men också på fritiden och på nätet.

Exempel på olika typer av kränkningar

Psykiskt eller relationellt: Utfrysning och subtila metoder som miner, gester, ignorering, undvikande, suckar och blickar, utfrysning från grupper på sociala medier.
Verbalt: Elaka ord, skvaller, rykten, förtal och överdrifter, hårda och elaka ord som någon säger eller exempelvis skriver i en chatt.
Fysiskt: Slag, sparkar, knuffar, sabotage och förföljelse.

Kränkning eller konflikt?

Det kan vara svårt att veta om det som skett är en kränkning eller en konflikt. Konflikter i sig är inte skadliga, de kan hjälpa barns samarbetsförmåga att utvecklas. När barn får prata och diskutera med varandra tränas deras empati och förståelsen för att människor kan tycka och tänka olika. Konflikter är dessutom ett sätt att lära sig visa hänsyn och att lösa olika meningsskiljaktigheter på bästa sätt.

Är det här en konflikt eller en kränkning?

Josef och Amina är inte överens på fotbollsplanen och börjar bråka om ifall bollen var ute eller inne. Amina blir sur och ledsen och går därifrån.

Det här är en konflikt. En konflikt kan vara när två eller fler elever tycker olika om en sak och upplever att någon annan hindrar dem från att deras vilja ska ske, exempelvis reglerna på fotbollsplanen. Ofta väcks frustration vilket kan leda till att någon eller några av eleverna agerar ut mot de andra eleverna. En kränkning är när en elev säger eller gör något som leder till att det andra barnet får sin värdighet kränkt och därmed känner sig ledsen, sårad och mindre värd. Exempelvis genom negativa kommentarer som handlar om utseende eller vilka intressen barnet har. Utifrån det vi vet om den här situationen är det här en konflikt, men eftersom Amina blev ledsen behöver vuxna hjälpa Josef och Amina att lösa konflikten om de inte lyckas lösa det själva.

Hur kan vuxna hjälpa till att lösa konflikter?

Konflikter hanteras genom att du som vuxen stöttar eleverna att själva reda ut situationen och hitta en lösning. Att som vuxen markera och säga till, kan stoppa konflikten tillfälligt. Att enbart markera mot elevens felaktiga beteende leder sällan till någon verklig förändring. För att eleven ska få en chans att reflektera och förändra måste ni ta reda på hur elevens egen upplevelse av situationen är. I konflikter finns det mycket att vinna genom att inte slentrianmässigt skälla på de inblandade eleverna. Självklart kan och bör ni markera om någon exempelvis gjort någon annan illa, men nästa steg är att lyssna och samtala.

Prata med varje elev, enskilt eller i grupp, för att allas perspektiv ska få komma fram. Det kan vara svårt att föra samtal om elever befinner sig i affekt, så avvakta gärna en liten stund tills de är lugnare. Gör även en uppföljning med eleverna någon dag efteråt för att höra hur de mår och hur de tänker kring det som hände dagen innan.

Ta reda på:

Vad berodde konflikten på?
Hur kände de som var med?
Vad kommer konflikten att leda till?

Enskilda samtal om det har skett en kränkning

En konflikt kan så klart också ligga till grund för en kränkning. Därför är det viktigt att i konflikthanteringen analysera och se mönster som kan avslöja kränkningar. Om det skett upprepade kränkningar, så finns det ofta en maktobalans mellan eleven som är utsatt och den som utsätter. Den som har blivit utsatt känner sig i så fall i underläge. Eleven som är utsatt kan känna sig ledsen, sårad och mindre värd. Skillnaden jämfört med en konflikt är att eleven utöver att vara ledsen, har fått sin värdighet kränkt och befinner sig i ett underläge

Vid en kränkning är det inte lämpligt att ta samtal med eleverna i grupp. Det kan innebära ett stort obehag för den utsatta eleven att behöva konfrontera den som har utsatt hen. Forskning visar att medling mellan elever kan få negativa effekter och att kränkningarna kan öka. Anledningen till detta är den maktobalans som ofta finns när det gäller kränkningar och mobbning mellan den som har blivit utsatt och den som utsätter. När vuxna samlar de inblandade eleverna i grupp utgår vi från att eleverna är jämbördiga, vilket inte är fallet i en kränkningssituation. Friends rekommenderar i stället enskilda samtal med alla inblandade elever. Ha som rutin att alltid återkoppla tillbaka till eleverna som är involverade. Vad händer härnäst? Vilket typ av stöd behöver sättas in för att den eller de som utsätter ska bryta sina kränkande beteenden? Ta hjälp av skolans rutiner. Koppla gärna in samtal med vårdnadshavare så tidigt som möjligt för att få till en god samverkan.

Läs mer om hur du kan samtala med elever om det har skett en kränkning eller konflikt

Läs mer om hur ni kan agera när en kränkning har skett

Quiz om olika former av kränkningar

Har du koll på skillnaden mellan kränkande behandling, trakasserier och diskriminering nu? Här kan du testa dig själv med tre frågor.

Fråga 1 - Kränkande behandling eller trakasserier?

Ett barn pratar högljutt och nedsättande om romer. Tanja 12 år, som är rom, hör och tar illa vid sig. Är detta ett exempel på…

Det stämmer. Situationen är en form av trakasserier. I den här situationen har kränkningen koppling till Tanjas etniska tillhörighet, som är en diskrimineringsgrund.

Det stämmer inte. Vid kränkande behandling saknas en koppling till en diskrimineringsgrund. I den här situationen har kränkningen koppling till Tanjas etniska tillhörighet, som är en diskrimineringsgrund.

Fråga 2 - Kränkande behandling eller diskriminering?

Ivan, som är överviktig, känner sig utpekad och blir ledsen när han i skolmatsalen får höra av en lärare att han kanske borde tänka på sin vikt och ta mindre portioner. Är detta ett exempel på…

Det stämmer. Situationen är en form av kränkande behandling. Ivan får sin värdighet kränkt, men händelsen har inte samband med någon diskrimineringsgrund.

Det stämmer inte. Ivan får sin värdighet kränkt, men händelsen har inte samband med någon diskrimineringsgrund.

Fråga 3 - Trakasserier eller diskriminering?

Julian får inte ställa upp i omröstningen om vem som ska vara skolans Lucia, eftersom han är pojke. Är detta ett exempel på…

Det stämmer. Situationen är en form av diskriminering. Julian missgynnas jämfört med andra elever kopplat till diskrimineringsgrunden kön.

Det stämmer inte. Julian missgynnas av skolan kopplat till diskrimineringsgrunden kön.

Lär dig känna igen och bemöta härskartekniker

Vad är egentligen härskartekniker? Här får du verktyg för att kunna hjälpa dina elever att känna igen de ofta subtila beteenden som kallas härskartekniker, och tips på hur du och dina elever kan bemöta dessa.

Gå till guiden