Kunskapsbanken för barn och unga

Vad kan jag göra om jag blir utsatt på grund av min funktionsnedsättning?

Det är aldrig ditt fel om du blir utsatt på grund av din funktionsnedsättning. Det är viktigt att berätta för en vuxen. Kränkningar mot barn och elever med funktionsnedsättning är förbjudet i skolan. Här ger vi dig tips på vad du kan göra om du är utsatt eller ser någon annan utsättas.

Hitta på sidan

Berätta om din utsatthet

Kom ihåg att det aldrig är ditt fel att du utsätts för något funkofobiskt. Det kan vara svårt att berätta om att vara utsatt. Många känner skuld och skam över det som hänt. En del är rädda att ingen ska tro på dem när de berättar. Det kan också vara svårt att säga till om något sägs som ett skämt som andra tycker är roligt.

Det är ändå viktigt att berätta för en vuxen om du känner dig ledsen eller kränkt av det som hänt. Vuxna har en skyldighet att hjälpa dig. Om det händer i skolan, berätta för en lärare, mentor eller en annan vuxen. Är det på nätet, i din idrottsförening eller någon annanstans, berätta för en vuxen hemma, din tränare eller en annan vuxen som du litar på.

Här kan du läsa mer om hur du kan berätta för en vuxen.

Vad har skolan för ansvar?

Stoppa kränkningar

Kränkningar mot barn och elever med funktionsnedsättning är förbjudet i skolan. När skolan får veta om kränkningar kopplat till funktionsnedsättning, ska skolan utreda vad som har hänt och se till att få stopp på det.

Att skapa tillgänglighet i skolan – en rättighet

Skolan ska ge alla elever lika rättigheter och möjligheter. Alla elever kan inte behandlas lika men alla elever ska få lika möjligheter att lära sig saker och känna sig trygga. Skolan ska alltså anpassas efter varje elevs förmåga. Det betyder att skolan måste se till att den är tillgänglig för alla. Det kan till exempel innebära att sätta dörröppnare på ett bra ställe, att ha hörselslingor i klassrummet eller att ge extra undervisning till den som behöver det.

Vad kan du göra om du ser någon utsättas för funkofobi?

Berätta för en vuxen

Berätta för en vuxen som du litar på om vad du sett eller hört. Det kan vara en lärare, någon på fritids, en tränare eller en förälder. Berätta vad som hände och hur du upplevde situationen. Det är aldrig att skvallra om du berättar om när någon blivit illa behandlad.

Säg ifrån

Det är inte du som måste se till att funkofobin slutar, det är alltid vuxnas ansvar. Men om du kan och vågar är det bra att du berättar för den som gör något funkofobiskt att den ska sluta. Det är en form av civilkurage. Att ha civilkurage betyder att agera om man ser att något är fel som till exempel att en annan behandlas illa.

Här kan du läsa mer om vad du kan göra när du ser någon bli utsatt för mobbning. Där hittar du exempel på vad du kan säga: Jag har sett någon bli mobbad.

Har du hört någon säga taskiga saker om personer med funktionsnedsättning?

Vad tråkigt att du hört det. Det du hört kan vara en form av trakasserier och det är aldrig okej. Berätta för en vuxen i din närhet. Du kan också testa att säga ifrån när du hör det nästa gång, till exempel kan du säga: ”Jag gillar inte när du säger så” eller ”Det där var inte schysst, folk kan bli ledsna när du säger så”.

Vad bra att du inte hört det! Sådana kommentarer kan vara en form av trakasserier och det är aldrig okej. Om du skulle höra något sådant ska du berätta för en vuxen. Du kan också testa att säga ifrån om du skulle höra det, till exempel kan du säga: ”Jag gillar inte när du säger så” eller ”Det där var inte schysst, folk kan bli ledsna när du säger så”.