Kunskapsbanken
Skolans ansvar vid kränkningar och mobbning
Alla barn har rätt till en skolgång utan kränkningar, trakasserier och diskriminering. Detta följer av såväl FN:s barnkonvention, skollagen och diskrimineringslagen. Här berättar vi vilka rättigheter barn och elever har, och vi hjälper dig som arbetar i skolan att reda ut vilket ansvar skolan har vid mobbning, kränkningar och diskriminering.
Hitta på sidan
Barnets rätt mot mobbning, kränkningar och diskriminering
FN:s barnkonvention
Barnkonventionen inkorporerades i svensk lag i januari 2020 och har sedan dess samma status som andra lagar i Sverige. Barnkonventionen innehåller bestämmelser om särskilda rättigheter för alla barn 0–18 år. Det spelar ingen roll om barnet är svensk medborgare eller inte, har tillfälligt uppehållstillstånd, är asylsökande eller vistas i Sverige utan tillstånd.
Barnkonventionen innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga och beroende av varandra. Däremot finns det fyra artiklar som utgör grundprinciper som alltid ska beaktas i alla frågor som rör barn:
- Barnkonventionen artikel 2: Alla barn har lika värde och rättigheter, ingen får diskrimineras.
- Barnkonventionen artikel 3: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och erfarenhet.
- Barnkonventionen artikel 6: Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Det handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen.
- Barnkonventionen artikel 12: Alla barn har rätt att få uttrycka sin mening och få den respekterad i alla frågor som berör hen. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.
Artikel 19 – Barns rätt till ett liv helt utan våld
I arbetet mot mobbning i skolan är artikel 19 särskilt relevant då den fastställer att konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder, administrativa, sociala och utbildningsmässiga åtgärder för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld – bland annat när barnet är i skolan. Begreppet våld innefattar mobbning.
Vem har ansvaret?
Staten, regionerna och kommunerna är skyldiga att säkerställa rättigheterna i konventionen. Även privata aktörer är skyldiga att följa barnkonventionen, såsom friskolor som utför tjänster åt staten. Föräldrar eller vårdnadshavare är inte direkt bundna av konventionen, men kan bli det indirekt genom olika lagar, till exempel föräldrabalken. Däremot tar barnkonventionen upp vårdnadshavares viktiga roll och ansvar i sina barns liv.
Skollagen
Begreppet mobbning finns inte i skollagen. Skollagen reglerar i stället kränkande behandling. Kränkande behandling är något som sker vid enskilda tillfällen, medan mobbning är när någon blir utsatt för upprepade kränkningar eller trakasserier av en eller flera personer över tid.
Barnkonventionen är en viktig grund för arbetet mot kränkande behandling av barn och elever. Skollagens bestämmelser om kränkande behandling i sjätte kapitlet innebär ett förbud mot att utsätta barn för kränkningar. Kränkningar är en form av våld, och har därmed en direkt koppling till artikel 19 i barnkonventionen.
Bestämmelserna i skollagen syftar både till att stärka elevernas medvetenhet om sina rättigheter (SkolL 1:4§) och till att motverka att elever utsätts för kränkningar (SkolL 1:5-6 §§). Huvudmannen ansvarar för att förhindra kränkningar och se till att det årligen upprättas en plan med de åtgärder som krävs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever (SkolL 6:6-8 §§).
Diskrimineringslagen
Enligt diskrimineringslagen (DiskrL 2:5 §) har barn och elever har rätt att inte bli diskriminerade i skolan. Diskriminering innebär att någon missgynnas eller kränks utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna:
- kön
- könsöverskridande identitet eller uttryck
- etnisk tillhörighet
- religion eller annan trosuppfattning
- funktionsnedsättning
- sexuell läggning
- ålder
Det finns sex former av diskriminering, två av dessa är trakasserier och sexuella trakasserier:
- Trakasserier: uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna.
- Sexuella trakasserier: uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
Läroplanen
Skolans värdegrund lyfter tydligt barnets rättigheter, och framhåller att skolan ska förmedla de värden och rättigheter som barnkonventionen fastställer. Det finns även skrivelser i läroplanen som berör hur barnets rättigheter ska omfattas i undervisningen. Som exempel ska undervisningen innehålla kunskap om mänskliga rättigheter, inklusive alla människors lika värde och barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen – liksom principen om likabehandling, däribland skyddet mot diskriminering.
Hur ska skolan arbeta för att motverka kränkningar?
I skolan råder förbud mot alla former av kränkningar, trakasserier och diskriminering. All personal i skolan som får kännedom om kränkningar ska skyndsamt anmäla det till rektorn. Det räcker att du misstänker att det skett en gång för att du ska anmäla. Rektorn är skyldig att anmäla till huvudmannen, som i sin tur har ett ansvar att ta reda på varför ett barn upplever sig utsatt. Skolans skyldighet att förebygga och åtgärda diskriminering och kränkande behandling regleras i olika lagar – diskrimineringslagen och skollagen. Respektive lag har två olika tillsynsmyndigheter – Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Skolinspektionen.
Enligt skollagens sjätte kapitel har huvudmannen utrednings- och handlingsplikt när ett barn eller en elev anser sig ha blivit kränkt. Det innebär att huvudmannen skyndsamt ska agera, utreda och vidta åtgärder för att kränkningar eller mobbning ska upphöra. Dessa skyldigheter gäller när det finns en koppling till skolans verksamhet. Om en elev kränker en annan elev på nätet efter skoltid, och det har en koppling till skolan, så har skolan samma ansvar.
Årlig plan mot kränkande behandling
Enligt skollagen ska skolan ha en plan mot kränkande behandling. Planen ska uppdateras varje år. Den ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Det är huvudmannens (kommunen om det är en kommunal skola och styrelsen om det är en fristående skola) ansvar att det finns en plan. Planen ska utgå från läget på den aktuella skolan, därför är det bra om den utgår från en eller flera kartläggningar. En kartläggning kan ske på olika sätt, till exempel genom enkäter, samtal med eleverna eller trygghetsvandringar.
Planen bör innehålla:
- En redogörelse för hur föregående års planerade åtgärder har genomförts.
- En översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling.
- En redogörelse för vilka av dessa åtgärder de avser att genomföra eller påbörja under det kommande året.
- Rutiner för akuta situationer, det vill säga så fort de har fått kännedom om att en elev utsatts för kränkningar.
- Redogörelse för hur eleverna kan medverka i trygghetsarbetet.
I planen ska det anges vem som är ansvarig för att varje åtgärd genomförs. Det ska även finnas med hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.
Anmäla kränkande behandling i skolan
- Om du som arbetar i skolan får veta att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier i samband med verksamheten måste du skyndsamt anmäla detta till rektorn. Anmälningsskyldigheten gäller oavsett om kränkningen utförts av en vuxen, ett barn eller en elev. Hur du fått reda på händelsen saknar betydelse. Ett barn kanske har berättat för dig om något som har hänt, eller så har du hört eller sett något som kan vara en kränkning. Anmälningsskyldigheten gäller även om vårdnadshavare, barn eller elev inte vill att händelsen ska anmälas.
- Rektorn ska i sin tur anmäla uppgifterna till huvudmannen. Skyldigheten gäller inte bara vid upprepade kränkningar, utan även vid enstaka händelser.
- En utredning ska inledas så snart någon som arbetar på skolan får veta att en elev har känt sig kränkt.
- Åtgärder ska vidtas som får kränkningarna att upphöra.
Kom ihåg!
Skolan bör även följa upp och löpande kontrollera hur de inblandade eleverna mår och om kränkningarna har upphört. Uppföljningen visar om skolan behöver justera befintliga åtgärder eller sätta in nya. Även om en händelse är polisanmäld och det pågår en brottsutredning så ska skolan utreda händelsen i syfte att åtgärda kränkningarna och hindra att de uppstår på nytt. Läs mer om hur ni på skolan kan agera vid kännedom om kränkningar i guiden: Det här ska skolan göra steg för steg
När ska skolan göra en orosanmälan till socialtjänsten?
Vid misstanke om att ett barn far illa
Som anställd inom skolan är du enligt lag skyldig att genast göra en anmälan till socialtjänsten om du i ditt arbete misstänker att en elev far illa (Socialtjänstlagen 14:1 §). Som anmälare behöver du inte vara säker på att eleven far illa, det räcker att du misstänker det. Det är sedan socialtjänsten som ska utreda elevens situation och bedöma om eleven behöver skydd och stöd.
Vad är en orosanmälan, när går det att göra en orosanmälan till socialtjänsten, och vad händer efteråt?
Tarkan, som är socialsekreterare, svarar på dessa frågor.
Skolfrånvaro
Skolan ska också göra en orosanmälan vid omfattande skolfrånvaro. Skolfrånvaron kan bero på många olika saker, men en anledning kan vara att eleven är utsatt för omfattande mobbning, och därför inte vill gå till skolan. Det är viktigt att skolan och socialtjänsten samverkar för att ge stöd till eleven och hens vårdnadshavare.
Skolplikten när eleven mår dåligt i skolan
Skolplikten innebär att alla elever har rätt till utbildning, men inte att eleven måste gå till skolan under alla omständigheter. Om en elev har utsatts för mobbning, kränkningar eller trakasserier och är rädd eller känner obehag för att gå till skolan, är inte eleven mer tvungen att gå till skolan än om eleven har vattkoppor eller influensa. Skolan ska göra en utredning för att ta reda på hur de ska få kränkningarna att upphöra, så att eleven kan känna sig trygg i skolan.