Kunskap och stöd om mobbning

Frågor och svar om mobbning i förskolan

Vad är skillnaden på barnpersktiv och barnets perspektiv? 

Det finns en grundläggande skillnad mellan begreppen barnperspektiv och barnets perspektiv. Ett barnperspektiv kan vi som vuxna försöka utveckla genom att se tillvaron med barns ögon i olika sammanhang. Barnets perspektiv däremot kan vi bara få på ett sätt – genom att barnen själva får komma till tals om hur de ser på sig själva och sina liv. 

Vi behöver skilja på barnperspektiv och barns perspektiv. Barns perspektiv handlar om att vara lyhörda inför varje barns känslor. Istället för att vi som vuxna tolkar och sätter ord på barnets upplevelser och känslor handlar det om att utgå från varje barn genom att fråga: Hur blir detta för dig? Hur tänker du om detta? Hur tror du det kunde bli så här?  

Hur kan förskolan och vårdnadshavare samarbeta på bästa sätt? 

Vårdnadshavare är en viktig del av förskolan. Det är viktigt att alla föräldrar känner sig trygga med förskolan. Bjud in föräldrarna att vara delaktiga, på så sätt är det lättare att se sig själv som en del av det som sker på förskolan och därmed vilja påverka till det bättre. Det kan annars finnas en risk att vårdnadshavare blir åskådare och har åsikter om vad som kan bli bättre och kan därmed inta en kritisk roll. När förskolan arbetar med för ett verkligt föräldrarinflytande och bemöter alla vårdnadshavare på ett respektfullt sätt får det en gynnsam verka på barnen och deras dag tillsammans på förskolan.  

Har ni något bra material som vi kan jobba med på förskolan? 

På den här sidan hittar du material och övningar att använda i trygghetsarbetet, alltifrån metoder du själv kan använda i ditt arbete, till diskussionsfrågor med dina kollegor och övningar att göra tillsammans med barnen.  

Vi har också Alfons vänskapslåda som innehåller metodmaterial som kan användas som en del av trygghetsarbetet. Syftet är att främja en trygg förskola för alla barn. Gemensamt för materialet i Alfons vänskapslåda är att det fokuserar på̊ att stärka och utveckla barns empati, samt att få ta del av och bearbeta olika ämnen kopplade till vänskap. Materialet är kopplat till förskolans uppdrag och värdegrund som det beskrivs i förskolans läroplan. 

Köp Alfons vänskapslåda

Vad är mobbning?

På Friends brukar vi beskriva mobbning som systematiska kränkningar av ett barn. Ett barn kan bli utsatt för flera olika kränkningar, till exempel misshandel, uteslutning och elaka kommentarer. Mobbningsbegreppet synliggör att det finns ett mönster i de kränkningar som barnet utsätts för, det vill säga att kränkningarna sker upprepade gånger. För att förstå de bakomliggande orsakerna till varför mobbning uppstår kan vi inte bara titta på en hel serie kränkningar – vi behöver titta på varje enskild händelse. Vi behöver förstå de bakomliggande orsakerna till kränkningarna för att arbetet med att förebygga och stoppa mobbning ska bli effektivt.

Varför finns mobbning?

Det finns tyvärr inget enkelt svar. Varje fall är unikt och det är viktigt att se situationen utifrån olika perspektiv. Det kan handla om inblandade individer, gruppen, miljön i hemmet, klimatet och kulturen på skolan eller normer i samhället.

Normer är osynliga regler, idéer och förväntningar som skapas utifrån föreställningar om vad som är ”normalt” och vad som är avvikande. Normer avgör vem som har makt. Att följa normen belönas ofta med att inkluderas. Att avvika eller gå emot normen kan straffas genom alltifrån tystnad till våld. Normer finns överallt. De talar om för oss vad vi ska tycka, hur vi ska se ut och vara i olika sammanhang. För att förstå vad och varför mobbning sker så är det viktigt att försöka undersöka vad som ger status och makt och vilka normer som riskerar att leda till att någon utsätts. Därför är det viktigt att arbeta för att alla ska känna sig inkluderade och respekterade, då minskar risken för att någon utsätts för mobbning.

Vad är en kränkning?

Friends brukar beskriva en kränkning som att en person gör eller säger något mot någon annan så att den känner sig sårad, ledsen och mindre värd.

Friends brukar dela in kränkningar i tre grupper (dessa former kan även ske på nätet, se exempel inom parentes):

  • Psykiska kränkningar: Utfrysning och subtila metoder som miner, gester, ignorering, undvikande, suckar och blickar. (Utfrysning från grupper på sociala medier).
  • Verbala kränkningar: Elaka ord, skvaller, rykten, förtal och överdrifter. (Hårda och elaka ord som någon skriver i en chat).
  • Fysiska kränkningar: Slag, sparkar, knuffar, sabotage och förföljelse. (Någon loggar in på en annan persons konto och lägger upp bilder).

Vem bestämmer vad som är en kränkning?

Det är alltid den som blir utsatt som avgör om det är en kränkning eller inte. Det är alltså inte intentionen eller avsikten som avgör, utan den utsatte har tolkningsföreträde.

Vad är skillnaden mellan kränkningar och trakasserier?

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Exempel på trakasserier:

  • Någon ropar ”Hora” till en tjej (kön)
  • Någon säger ”Bisexuella är veliga och borde bara bestämma sig (sexualitet)
  • Någon ropar ”Ditt cp-barn” (funktionsnedsättning)

Kränkningsbegreppet återfinns i skollagen och är när någons värdighet kränks utan att kränkningen har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan exempelvis vara: fritidsintressen, kroppsform, musikstil, kläder med mera.

Vad är diskriminering?

Diskriminering är när ett barn blir sämre behandlad eller kränkt och det finns ett samband med en diskrimineringsgrund. Barn kan inte diskriminera varandra, då är det trakasserier. Men när en vuxen behandlar ett barn sämre än andra barn och det har samband med en eller flera diskrimineringsgrunder är det diskriminering.

Exempel:

  • En elevs modersmål ska påverka betyget i språk (etnicitet)
  • Vissa lektioner är i lokaler dit du enbart kan ta dig via en trappa (funktionsnedsättning)
  • Bara elever i 9:an på högstadiet får vara med i elevrådet. (ålder)
  • En lärare hånar en elev för att hen bär hijab (religion)

Vilka är diskrimineringsgrunderna?

I Sverige finns det sju diskrimineringsgrunder. Dessa är:

  • Kön
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck
  • Sexuella läggning
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Ålder
  • Diskrimineringsgrunderna finns för att skydda människor/grupper som blir eller blivit mer utsatta.

Vilken form av diskriminering och trakasserier är vanligast?

Vem som helst kan bli utsatt för kränkningar eller trakasserier. Olika studier visar dock att vissa grupper är mer utsatta än andra. Dessa grupper är barn som invandrat, HBTQ-elever och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Varför är det viktigt att alltid agera vid kränkningar?

Det är alltid vuxnas ansvar att stoppa kränkningar och mobbning. Skollagen, kap 6, är tydlig med att förskole- och skolpersonal alltid ska meddela rektor vid kännedom om kränkning. När vuxna inte agerar eller reagerar sänder det signaler till alla barn att händelsen inte är så viktig eller allvarlig. Detta kan bidra till att kränkningar normaliseras både för den utsatte men även den som utsätter. Därför behöver vi alltid agera på kränkningar.

När bör förskolan göra en orosanmälan till socialtjänsten?

Var och en som misstänkar att ett barn far illa bör anmäla detta till socialtjänsten. Anställda inom förskola och skola är skyldiga enligt socialtjänstlagen att genast anmäla om de i sitt arbete misstänker att ett barn far illa (14 kap socialtjänstlagen).

Att anmäla sin oro för ett barn är ett sätt att ta ansvar för barnet och uppmärksamma socialtjänsten på situationen. Som anmälare behöver du inte vara säker på att barnet far illa, det räcker att du misstänker det. Det är socialtjänsten som ska utreda barnets situation och bedöma om barnet behöver det skydd eller stöd som de förfogar över.

Har du fler frågor, kontakta vår rådgivning

Hur kan Friends stötta vår verksamhet 

Friends vill bidra till en trygg förskola för alla barn. Friends utbildningsinsatser syftar till att ge kunskap och konkreta verktyg som stödjer ert arbete med att förhindra och förebygga kränkningar samt främja allas lika värde. Genom att inkludera såväl barn och personal som vårdnadshavare i trygghetsarbetet når ni tillsammans målet med en trygg och jämlik förskola 

Läs mer om Friends utbud